På cn sommarteater i Berlin spelade man nyligen ett stycke, hvari en person kommer in och lemnar direktören en ny pjes. Då direktören mottagit manuskriptet, ögnar han igenom förteckningen på personerna. Jag kan ej besätta rollerna i pjesen, säger han; det förekommer ju icke mindre än 36 furstar deri! Framlemnaren svarar helt lugnt: Hör på, herr direktör, går det ej an att slå ihop alla de 36 furstarna och göra en tysk kejsare af dem?,en replik, som helsades med skallande bifallsrop af hörarna.