Aftonbladet – 3 augusti 1861, sida 1

LAVINIA. AF FÖRFATTAREN TILL DOKTOR ANTONIO.) TIcGorörstA KAPITLET. Thornton berättar en historia. Klockorna i den eviga staden slogo just tolf då den upphettade unge mannen kom ut på gatan och de afmätta slagen ljödo i den stilla natten som en högtidlig varning. Må: nan stod högt på den klara himmeln, luften var frisk och skön för en feberhet panna, tystnaden och ensligheten ljufva för ett svällande, öfverfullt hjerta. Under det Paolo vandrade framåt, mildrades häftigheten i hans själ småningom under stundens helande inflytande och öfvergick till en djup nedslagenhet, ett af dessa tunga bittra, gri. pande qval som icke sällan komma på passionerade naturers lott och under hvilkas tyranniska välde lifvet förefaller som en outherdlig börda. I denna sinnesstämning kom han till via Babuino. En högvext gestalt vandrade af och an framför huset der Paolo bodde. Det var Thornton, SJag visste att du ej skulle dröja länge, sade engelsmannen och derföre har jag gått här för att invänta dig. Ar det mänskenet som gör dig så blek, eller har du sett ett spöke? sBåde det ena och andra, svarade Paolo; men skona mig just nu! Icke är jag den som vill krossa ett brutet rj?, mumlade Thornton. Paolo, jag må hafva nyttjat en gissel för att drifya min vän från brädden af en aferund, men har han en gång fallit deri och ligger sårad, så ) Se A, B. n:r 150—154, 155, 157-—159,.162, och 163—177; i UU