Aftonbladet – 31 juli 1861, sida 1

prestige sträcker sig äfven till betitlade ultlänningar. Visserligen äro dessa icke rosen sjelf, men rätt goda efterhärmningar af henne. Der har du hemligheten af mr JcA nes höflighet emot grefvar och chevalierer. Den dag du blir markis — du behöfver icke rodna, som om jag anklagade dig för att vilja blifva det — den dagen, vore du också dum som en åsna, skall onkeln ligga för dina fötter och brorsdottern — Tro icke något sådant om henne, irföll Paolo med mycken värma; hon står långt öfver så lumpna känslor. Jag vet det, jag vet det säkert; och med ett uttryck af oändligt välbebag berättade Paolo det samtal som en gång hade egt rum mellan honom och miss Lavinia å propos en viss gravyr föreställande en hop unga damer, tillbedjande en greflig krona. Allt detta låter ganska förståndigtX, sia. rade Mortimer: Smen låt mig få erinra dig om att teori och praktik äro två skiljda saker. Jag har sett liberala, af det slag du beskrifver, falla på sitt ansigte för en rätt och slätt Svälboren.4 Emellertid tala vi nu icke om den unga missen, utan om den välmående, medelålders onkeln och hvad möjlighet det är för dig, att vinna hans välvilja och penningpåsar. SLåt oss icke alls taga hans rikedomar med i beräkningen; det är, Gud vare lof, intet köp som jag är på väg att uppgöra. Han må behålla sina pengar, eller kasta dem ut igenom fenstret, det gör mig detsamma. Jag behölver dem icke; jag föraktar dem-, försäkrade Paolo. Verkligen! Låt oss då för ro skull föreställa oss att du får flickan: visst måste du då hafva något at hans skatter med: eller, min bäste vän, hvaral tänker du väl att