Aftonbladet – 30 juli 1861, sida 1

göra på er — papper och penna äro : blott svaga tolkare af. en djup och sann hänförelse, men det vet jag, att på mig: gjorde ord, röst och blick ett intryck, sådant:jag aldrig förr hade erfarit det. Jag var färdig att utbrista i tårar, att falla till hans fötter och bedja: honoms om förlåtelse, men ja kunde-ej yttra ett; enda ord. Tror ni på magnetism? på denna underbara makt som gör er beroende af en ånnans vilja? JAg börjar göra det; i denna stund kunde han ha befallt mig och jag skulle undergifvet hafva lydt honom. Så ung! så bjeltemodig! Jag kan ej beskrifva för er hans utseende, hans blick, då han så stod — ensam emot hela verlden! Och äfven! jag hade försökt att öka bördans tyngd. Det är så löjligt af mig att söka likna honom vid någon, och dock måste jag, för att ni skall kunna förstå mig någorlunda, bedja er tänka på, Mario:som Ravenswood, då han slungar emot Ashton denna föräktfulla förbannelse, Vi disprezz0o.! Kommer ni ihog, hur: pi alltid :började gråta och önskade att ri ;kunde hafva hjelpt bonomochngifvit stackars lilla Läcy mera .möd?: Nåväl nuskände, jag tusen; tusen ;gänger djupare deltagande; men ;jag kunde icke gråta en-endu tår eller visa en enda skymt af rörelse — jag var som; Lots hustru. i Till slut stammade jag några ord; tillvur: säkt. Jag sade hur mycket det bedröfvade mig att hafva förorsakat honom smärta och att den enda ursäkt jag kunde anföra för den oförsigtighet jag begått, var det-stora in! tresse jag kände för honom och hvilket också hades varit min enda -bevekelsegrund. Det gick mig djuptotillhjertat attise huphastigt denna förklaring lugnade honom. Hans ansigte klarnade och han log till och med: i det var alldeles som då ett eldsken slocknar