Aftonbladet – 29 juli 1861, sida 1

ning af hans lyckas hjul, än den som uttrycktes derigenom att han med mycken värma sjöng de båda bekanta stroferna ur Barberarn Donne, Donne eterni Dei, Chi v arriva a indovinar?4 Clelias profetia slog alldeles in. Det intryck som hennes vän gjorde på sennoran var i högsta grad muntert. Hur hon än måtte bemöda sig att bibehålla värdigheten, så var det henne omöjligt; den ena gången efter den andra föll hon i det häftigaste skratt. Salvator höll-föriräffligt god min; han blinkade ej en gång, utan syntes försjunken i en artistisk åskådning af den vackra parken. När slutligen markisinnans skrattparoxysmer hade saktat sig, blef det henne möjligt att tala. Jag hör att ni är dekorationsmålare. började hon. tJag är egentligen landskapsmålare i Salvator Rosas stil, fru markisinna. men jag målar ibland dekorationer.? : Vid! hvilken teater har ni haft plats i denna egenskap?? Vid ingen, sade Salvator, men jag har målat dekorationer för sällskapsteatrar.? Det förändrar saken?, sade damen. Jag behöfver en dekorationsmålare afförstarangen — någon söm känner till allt hvad som rör denna konst.? CJag känner väl till den, försäkrade Salvator. o . Men hur kan jag vara säker på att ni gör det?? Bält mig på prof?, var det lakoniska svaret. . Godt, jag skall göra det; klockan är nu elfva; jag ger er tid till klockan sex, alt visa mig ett prof på er skicklighet.?