Aftonbladet – 29 juli 1861, sida 1

LAVINIA. AF FÖRFATTAREN TILL DOKTOR ANTONIO. 4) Paolos underkläder hade i hast blifvit upptråcklade för att passa åt Sal korta ben, och nu hade sömmen påve gått upp och väl tolf tum slö .met under hans fot samt hindrude honom för hvarje steg. QO himmel, huru bjelplösa karlarne äro!? sade Clelia, i det hon föll på ett knä och lyckades vika in den öfverflödiga längden af klädesplagget och fästa det på inre sidan med knappnålar. ?Du är den händigaste, nällasle, vänligaste, mest välsignade lilla hustru som någonsin kan falla på en liten slarfvig fuskares ltt. Jag får visst lof att gilva dig ea kyss för besväret.? : ij Stilla?, sade Clelia, ?ser du icke att det står folk vid porten?? ?Jag ser två hästar. och de pläga inte sqvallra?, sade Salvator. Och bredvid dem står en man, kanske markisinnans kusk. Kom, kom! Ifall hon reser ut innan hon fått se dig, så vete Gud när ett annat tillfälle yppar sig.? Hade ej OClelias fruktan att gå miste om ett företräde hos markisinnan förbryllat hennes anuars klara omdöme, så kunde hon Jätt med en enda blick hafva förvissat sig, då bon gick igenom porten, attden person, som stod der för att hålla hästarna, icke tillhörde stället och att ingendera af dessa hade fruntimmerssadel. Hvad Salvator be: träffar, så var han oldrig särdeles skarpsynt ) Se ÅA. B. nr 150 -154, 155, 157—159, 162. och 163—172.