Aftonbladet – 27 juli 1861, sida 2

prinsen är 17 år, och hans blå ögon och slatta näsa påminna om hans tyska ursprung — hans mor, Vietor Emanuels afhdna gemålkovar en österrikisk erkehertiginna — varemot hans hållning och sätt är ledigt,! blygsamt och älskvärdt, äkta norditalienskt eller ?franskt-italienskt. Hans syster är 15 år, blond med stora blå ögon, icke vacker, men så barnslig och god till utseendet, att hon väckte allmän sympati. En annan dam, som äfven ådrog sig en sympatelisk uppmärksamhet, var signora Teresa Canzio, Garibaldis dotter. Hon berättade såsom emligen säkert, alt Garibaldi snart skali lemna Caprera och slå sig ned i en af villorna här vid staden. Hvad som bidrog att göra denna bal angenäm för gästerna var, att ingen uniform yntes till: I fordna tider var det tillräckiot alt bära officersuniform, för att erhålla iliträde till alla sällskaper; men sedan personer af alla stånd kunna bli officerare, inbjuder man ej längre uniformen, utan peronen, och det är dervid öfverlåtet åt hvar ;eh en i svart frack att sjelf förskaffa sig ien betydenhet i sällskapet han förmår geiom sina egenskaper. — Rörande balen till ägger jag bloit, att danssalen var uppförd trädgården och att solen sken på Alpernas topp, innan man bröt upp. Här inskeppas för närvarande en stor nängd krigsmateriel till Neapel, och trupver afoå ständigt dit i större och mindre fdelningar. När Cialdini var här på vä sen till sitt nya kommando, yttrade han till gra vänner: Om en månad skall jag ha :ensat Neapel från ogräset, om jag också skall låta skjuta tio tusen banditer. — Nåson inföll: Ni vet, general, attjag önskar er ycka och framgång; men jag kan dock ej underlåta att göra den anmärkningen, att tio tusen banditer? äro — en armå. Ciallini svarade: Che volete? Omeletten är beställd, äggen måste slås sönder, hvarmed an sannolikt åsyftade, att vissa hoffordrat att få se Neapel lugnt, och att de skulle få lenna önskan uppfyld. Huru stor och djupt ingripande oron är i södra Italien, derom kan man få en föreställning här i staden, utan att läsa tidninsarne, då man ser den mängd familjer, som vupphörligt ankomma hit och hör dem prisa sig lyckliga öfver att kunna lägga sitt hufvud till hvila utan lifsfara och vakna upp atan att söka efter hvarandras lik. I allmänhet är det välmående familjer, hvilkas örmögenhet för det mesta består i jordogendom och som begifva sig tilll Turin, ör att påskynda lugnets återställandet i Neapel och ingalunda rekommendera mildv medel. — Äfvensä ankomma åtskilliga familjer från Rom och bland dem personer, som kunna vara väl underrättade. De berätta sammanstämmande, att påfvens sjukdom (vattusot) tar öfverhand, att hans händer och fötter äro svullna och att han ofta försjunker i ett tillstånd, hvarunder han ic ke känner igen nägon.Snart skall det i Rom bli riktigt på tok eller riktigt bra och de skynda derföre bort, för att ej vara när varande vid krisen. Hvem är det då egentligen som skall spela en rol under krisen? iorde ni fråga. Desamma som i Neapel och på Sicilien tåga omkring, plundra och mörda, desamma som man förgäfves sökt sätta i rörelse här, i Milano, Pavia 0. s. v., den stora massa, som ledes af munkarne. Här ha vi blott känt den ohyggliga jäsningen; der har man pröfrat på hela dess utbrott, eller väntar och fruktar man detta. För någon tid sedan omnämnde jag den öbehågligh oenighketen mellan garibaldianer och linietrupper, hvilken ledt till blodig? konflikter. Den kostade i förgår ett nyt offer här, i det att en ung adelsman hade en duell med en garibaldisk officer. Duellen skedde på pistoler på 30 stegs afstånd, dock så att man kunde närma sig hvarandra till tio steg. Den unge adelsmannen fick en kula i högra sidan och ligger för döden; hans motståndare har flytt, ty regeringen har ändtligen tillkännagifvit, att hon ämnar allvarligt tillämpa lagen mot detta medeltidsmissbruk. Kossuths båda söner, Frans och Ludvig, ha fått anställning såsom ingeniörer vid den jernbana, som anlägges härifrån till Spezzia. Det är särdeles präktiga unga män, som ha tillträde till det bästa sällskap. De utmärka sig genom en förträfflig uppfostran oci en mängd kunskaper, hvilka de till en del förvärfvat — i fängelset, der de som barn blefvo insatta. (Hjemme og Ude.)