Aftonbladet – 26 juli 1861, sida 1

ov: LAVINIA. AF FÖRFATTAREN TILL DOETOR ANTONIO. ) Vi kunna ieke,löngre tillsluta ögonen för. den vissheten att onkel börjar dricka; mer och mer. Då vi äta middag för oss sjelfva och tillbringa aftonen hemma, hvilket vanligen är förhållandet, tömmer han glas på glas af cognac och vatten, tills han först blir upprymd och sedan sömnig; hafva vi deremot främmande, eller äta -vi middag borta, så blir han ofelbart drucken. Härom aftonen .var han det i högst obehaglig grad. Tant och jag veta alls inte hvad parti vi skola taga; han är så häftig och retlig, att vi knappt våga säga ett ord. SJust då jag skulle sitta för mitt porträtt i dag, kommo naturligtvis en mängd besök. Jag antecknar här som en allmän regel, att så snart .man lifligt önskar en sak, så kommer. alltid något i vägen. Först kommo Pipers, sedan Paddocks — det tycktes verkligen vara med afsigt tillstäldt. Det var mig så mycket mer emot att nödgas känna ledsnad öfver detta hinder, som jag annars är mycket böjd att tycka om Mrs Paddock — hon: är visserligen ett besynnerligt exemplar af fruntimmer, mycket manhaftig och med tycke-af en rysk grenadier; men hon är enkel, frispråkig och alltid färdig att inlåta sig i fejd emot hvad som helst och hvem som helst, som missbagar henne. Men denna äng bade jag icke heller rådt med henne, åräl; klockan var öfver två, då vi ändtligen kunde åka ut, tant och jag, men någon sittning hade jag längesedan uppgifvit att hoppas på. 4) Se A. B. n:r 150—154, 155, 157—159, 162, 163—1697och 170.