Aftonbladet – 26 juli 1861, sida 1

4Ja, skratta gerna; men hör mina skäl, sade han gladt. Handskar bäras, enligt min åsigt, för snygghetens skull — jag menar för att hålla: händerna rena. Så tillvida är bruket förnuftigt, och jag följer det.. Nu äro svarta handskar — eller om ni ogillar den färgen, såsom erinrande om sorgliga förhållanden — handskar af hvarje annan färg som helst lika väl som svarta och gula fullkomligt lämpliga för sitt ändamål. Men så snart ni befaller mig att nyttja dem af någon viss färg, emedan elegansen eller modet fordrar det, då upphör ni att vara naturlig och jag har rättighet: att säga er, det jag hvarken är någon elegant eller någon moddocka — att jag icke det minsta bryr mig om allt sådant. Se der, mitt inkast emot ert förslag om en viss färg. Ni öder mycket skarpsinne4, sade jag, på något som verkligen ej förljenar det. Vida enklare vore då, i mitt tycke, att godkänna antagna bruk och rätta sig efter dem. Han lyfte fingret, skämtsamt hotande, och svarade: Sakta er för sådana åsigter. Den regel ni påyrkar har en vidsträcktare betydelse, än ni anar. Den innefattar ingenting mer eller mindre, än att göra det blinda, antagna bruket allsmäktigt och förqväfva allt framåtekridande; ty all upplysning, i hvad riktning som helst, är blott en afvikelse från det antagna bruket. Antaga vi er regel, så hade Galileo orätt och inqvisitionen hade rätt. På ett ellar annat sätt få alltid männerna rätt under dispyten med oss fruntimmer. De ha mera sofisteri till sitt förfogande än vi fruntimmer. Jag var i detta ögonbliek i förlägenhet för ett lämpligt svar, ehuru jag var långt ifrån att vara -hvarken belåten seller öfvertygad. Jag: menar: icke att hans sätt visade briet på artighet; tvertom