skall veta vanligen är bra ful. Men detär icke så med. mr. Jones; och hvad som i synnerhet retade honom, var det chokoladfärgade öfverdraget på Dominichinos händer. Hvad: tänkte den slyngeln på, som vågade komma hit medbruna handskar? skrek onkel, i det han rusade upp från sin middagssömn, och tillade ännu flera orda ord, som jag ej bryr mig om att upprepa. Det är väl sannt att han var mer än halfrusig, då han sade detta, och att han sedan icke ånyo nämnt något härom; men emellertid tänkte jag det kunde vara bra att gifva signor Paolo en vink om hur man bör vara klädd i sällskaper och sålunda slippa dylika obehag för framtiden, tFör detta ändamäl frågade jag Honom, ej utan några. små omvägar — högst onödigt, ty han är oskyldig och omisstänksam som ett barn — hvar han brukade köpa sina handskar. Hvar som helst; han köpte så få par, att han icke hade någon särskild bod. Jag rekommenderade åt honom ett ställe, der man fick förträffliga handskar, synnerligen sådana som nyttjas i sällskaper; jag menar halmgula, tillade jag listigt. Han går aldrig i sällskaper, sade, hon, och nyttjar aldrig annat än svarta handskar. KMensni kom dock på vår bjudning och hvad. ännu mera var: ni hade bruna handskär, och inte svarta, ! PDet är sånntX; sade han, skrattande, TE -gjörde ett undantag den gången för er skull. Det var ganska älskvärdt af erX, sade jag. Kan ni ej gå ännu ett steg längre och nyttja sådana handskar som alla andra? (Om. jag skall säga uppriktigt hvad. jag tänker, svarade han, så måste jag bekänna att jag ef grundsats:ej nyttjar sådana? Hal hat ösaes principes vons-ils se nicher! inföll jag leende.