Aftonbladet – 20 juli 1861, sida 2

Det socala syltemalet för svenska marinen i bör vara tvåfaldigt, dels att under fredstid : gagna vår handel och sjöfart — och dels 4 att genom användande i statens tjenst und der liberala institutioner, så mycket somis möjligt är, höja, vårda och utveckla vår i sjöfarende befolkning. Å . För handelns skydd i dess gamla mer ;3 ning behöfves HjURETe ROR 2, cmei dan sjöröfvare och kapare till större delen i: upphört att inverka hindrande. Ej heller i: har Sverge några kolonier. Men detfinnes;: ett annat sätt att skydda handeln, genom 1 att i möjligaste måtto omedelbarligen 7 och-hjelpar handelsfartygens Sverge utanför Sverge är dess handelsflotta. Hvarhelst något af dess fartyg flyta, der finnes en liten del af vårt folk, af vår egendom; der hafva vi också intressen att bevaka. Krigsfartyg böra vara stationerade i olika farvatten, för att bispringa med proviant och andra förnödenheter, med läkarehjelp, med handräckningar vid arbeten, eller rent af med folk, om handelsfartygets besättning af en eller annan orsak blilvit förminskad. Örlogsfartygens officerare böra kunna skydda manskapet mot förtryck och orättvis behandling å kaptenens sida; de böra undertrycka åldsamheter, myteri och dylika oordningar från -besättningens sida; de böra med ett ord skänka kraftigt bistånd, välvillig, up yst och omsorgstull omvårdnad i alla möjga riktningar. Alla dessa förhållanden böra varasordnade genom en ny, ändamålsenligare sjölag, hvars allmänna bestämmelser förf. föreslår, och hvilka böra stå inärmaste öfverensstämmelse med flottans reglementen och chefernas instruktioner. Fyra ångkorvetter med 200 mans besättaing äro för ofvannämnda ändamål tillräckiga, nemligen en för Medelhafvet och ansränsande farvatten, en för Amerikas ostkust, en för Amerikas vestkust, samt en för le ostindiska farvattnen. Hvarje sådant fares expedition bör räcka i två år. De 6 1 700,009 rdr årligen, som dessa fartygs unlerhåll torde ko skulle rikligen gäldas blott genom den förökade fraktfart, som geaom det lemmade biståndet och den härigeaom ökade effektiviteten hos handelsflottan skulle uppstå. Den andra delen af svenska örlogsmarirens sociala mål vore att turvis indraga 3verges talrika sjöbefolkning af fiskare, sustfarare och handelssjömän i krigstjensten, senom att bereda dem utsigter till god aföning, till pension m. fl. andra förmåner, som efterhand kunde binda deras intressen vid örlogsmarinens. Medel härtill skulle arhållas genom hela båtsmanshållets sättande på vakans; förf. antager att härigenom en årlig samma af 300,000 rdr skulle blifva disponibel. På detta sätt sluppe man äfven vllt det myckna trassel mellan båtsmän, xompanicheter, rotehållare, konungens beIlningshafvande m. m., med dertill hörande. sekelsgamla otydliga författningars äillämpande, onödiga skrifverier m. m. d. Vid den tid, då någon uppfordring skulle söras, ginge, ett statens ångfartyg längs kusten och mmtoge på olika mötesplatser, det ill sjötjenst i tur varande manskapet. Från samma dag det gick ombord, åtnjöte hvarje sin portion och aflöning, jemte lämplig beklädnad. När tjenstetiden vore slut, undinge han sin innestående sjö-aflöning och n del af beklädnaden, återfördes derpåtill hemorten, der han åter blefve samma fria, aberoende, sjelfverksamme man som förut. Af de ålderstigne pensionerades årligen 400 man med 100 rdr hvardera. Detta sjöfolk borde aldrig uppbådas till uinat än sjötjenst, samt aldrig användas på stationerna till annat arbete än. farlygens atoch af-rustning, till tacklingsarbeten, samt till kanonoch vapen-exercis. Årli3en skulle omkring 2000 uppbådas. Alla gentliga varfsarbeten borde bestridas af en särskild varfsarbetare-personal, helt och hållet skild från den sjögående delen af flottans: manskap och endast förrättande arbete vid sjelfva stationerna. Förf. anger slutligen storleken af den marin han anser Sverge kunna underhålla, nvarvid han tager för gifvet, att alla segeloch roddfartyg utdömas, såsom i framtiden panvändbära till ett rörligt krigförande på sjön. Befriadt från omhkostnaderna af all innan sjömateriel, tror han att vårt land san åstadkomma en flotta af 5 ångfregatter ned 22 kanoner hvardera för det egentliga sjökriget, 5 ångkorvetter med 8 å 10 ka-Is roner hvardera för handelns skydd i främ-lt mande verldsdelar, 20 ångkanonbåtar, några ätta transportfartyg, hvarjemte af roddflotan skulle bibehållas 50 kanonslupar att örlöjas i positioner, till försvar af inloppen ill Stockholm eller någon annan vigtig plats. Till bemanning af en sådan flotta skulle rfordras: För 5 ångfregalter af CWanadis? art, hvardera med 300 man 1500. 2 5 ångkorvetter med 200 man 1000. -20 onångbåtar hvardera med 5 transpe BEIV af tee 50 positionskanonslupar hvardera med 20 mani... 1000. Summa 5500. Af dessa skulle vara befäl och maskii t 4 j 6 1 i 1 1 j 1 l j RA re NE TA 1000. 1000. nister . 540 man, Kanonierer 210 . Marinsoldater .. ... 3005, Matroser 880 195 Dessutom beräknas närmare 500 varfsrbetare och polis vid ionerna. Vi skulle på detta vis blott i ringa mån ehöfva anlita sjöbeväringen, samt alldeles unna göra oss af med de till sjötjenst odugö