Aftonbladet – 16 juli 1861, sida 2

tiken här i Italien — ett återsken af den gamla riddartiden — som väcker mitt deltagande. I morgon skall signor Paolo följa oss på en utfärd för att se alla märkvärdigheter. P. S. Jag har fått reda på en förträfflig modehandlerska. Hennes hattar stå vida öfver Alexandrines. Farväl! P. S. (det sista). Jag glömde berätta att signor Paolo förklarade att mitt sätt att lägga mitt hår — i diadem, som ni vet — är fullkomligt artistiskt, och att han är både förvånad och förtjust öfver att jag heter Lavinia. Apropos detta namn, så tilllade han någonting — jag förstod det icke riktigt — om Lavinia, Eneas maka, och att som romarne, synnerligen Transteverinerna skryta af att vara af Trojanskt blod, så vore jag följaktligen till en viss grad hans ländsmaninna. : Jag trodde mig känna till en stor del af Rom, men jag har misstagit mig. Man måste bese Rom med en sådan ledsagare som denne unge man, för att kunna göra sig ett rätt begrepp derom. Han känner ullt på det nogaste. Då man hör honom luli, vakna åter forntidens minnen liksom de vore händelser från våra dagar. Intresset för det gamla Rom har försatt mig i en verklig feber. Jag längtar att kunna utföra någon sådan handling som Clelia, Camilla eller Cornelia. Hur: öfverraskad ni skulle blifva om en vacker dag jag bletve en hjeltinna! Stundom inbillar jag mig — skratta nu ej! — att jag eger medfödda de egenskaper, som fordras för att kunna blifva det. Vänta bara! snart skall äfven jag bära en tunica, en peplus.. Forum, OCapitolium, Aventinska. kate Colisseum! hvilka stora namn! hyika minnen! Jag såg