Aftonbladet – 16 juli 1861, sida 1

lorade, ville arnhundradets fnancler Drin ihöp en summa, som skulle fullkomligt betäcka omkostnaderna för vissa regeringsdepartementer.. XHvilket begrepp, utropade han, ger det ej om Englands rikedom och makt, när den lilla beskattningen af en penny på ett paket årligen inbringar 300,000 i ståtskassan ! Många fanatiska anhängare af Gladstone; som voro med om hemligheten, smålogo dervid och sade, att deras herre och mästare nästa år skulle bereda parlamentet .en liten angenäm öfverråskning ; ty i stället för nyssnämnda summa skulle denna skatt inbringa icke mindre än en million. . Utom denna pålade Gladstone äfven två andra stämpelafgifter, beräknande inkomsten af hvarderå af dem till 100,000 (en half million säga hans anhängåre); bokslutet har nu gifvit följande resultat: Af den första summan å 300,000 har det endast blifvit 130,000; af den andra å 100,000 blott 9000 och.af den tredje å 100,000 ej mer än 5000; men tillika är hela den engelska handelsverlden utom sig af förarfc se öfver det besvär och den förtret, man haft af dessa sinnrika uppfinningar af hjelten till Carlton House Terrace. Att ha ett sandkorn i stöfveln är stundom obehagligare än att bära ett par marker itorhistern. För att få ihop de små sämmor, som i sjelfva verket influtit, ha skeppslaster af alla slag blifvit försinkåde, export och import härmade, har man nödgats anställa nya skrifvare, har en särskild bokföring blifvit af nöden 0.-s. v.; med ett ord: göromålen ha derigenom så försvårats, att många handelshus i London lära föreslagit, att heldr2 på en ång teckna summan och öfverlemna den åt regeringen, blott för att slippa besväret och förtreten. Om handelshus i London, hvilkas orubbliga lugn har öfvergått till ett ordspråk, uppträda med sådana klagomål, så måste saken vara mycket betänklig; men äfven den godmodigaste nmenniska, som ej gör någon anmärkning, när han träffar på sand ibland sin salad och andra grönsaker, blir slutligen: vred, när äfven. hans ;dagliga bröd, börjar. gnissla under tänderna. Bland den mängd hvarjehanda berättelser om personer och förhållanden inom det britiska riket, hvilka under denna session inkommit till; parlamentet, förtjenar en anföras, hvilken kan gifva de kontinentala regeringarna och tolkrepresentationerna något att tänka på. Den angår antalet och sammansättningen at de garnisoner, som äro. stationerade i samtliga engelska besittningar i helu verlden. Skulle någonsin Macaulays nyzeeländare verkligen komma och till Australiens gagn och fromma uppteckna det öfverändagångna britiska rikets historia, så skola representanterna för den civilisation, som en gång funnits, kanske mindre förundra sig ölver deengelska besittningårnas ofantliga vidsträckthet än öfver:de obetydliga stridskräfter, som hålla dem besatta. Kontrasten mot kontinentalstaternas stora armåber är reut af löjlig; de små tyska hertigoch furz stendömena skulle inom 14 dagar kunna ställa en så stor arme benen, som synes engelska regeringen tillräcklig att skydda ett rike, i hvilket solen aldrig går ned. Till och med på militärstationer har man. blott sparsamt tänkt. I Koblenz eller Mainz ligger vanligen . en större truppstyrka än på Malta och Gibraltar tillsammans. Hälften af den nordamerikanska kontinenten tillhör britiska kronan, och denna koloni ligger till på köpet på gränsen mot en mäktig aggre siv republika yankees ha ofta sagt, att de vid första lägliga tillfälle skulle tillegna sig Canada, och de anse det för en.afgjord sak, att de af ödet. ärö utsedda till hetrar öfver hela den amerikanska kontinenten. Deraf borde man egentligen draga dem slutsatsen, att den engelska gränsen måste glimma: af bajonetter, samt att en så blomstrande och vidsträckt koloni som Canada behöfde en betydlig armå för sin egen räkning; men i sjelfva verket skulle hela den der förlagda arnisonen kunna sammänpackas på ett par Inglutiser I Nova Scotia och Nya Braunschwceig tillsammans ligga man, på Newfoundland 199 man fotfolk och — en kanonier! (Huru den sistnämnde råkat i sin isolerade ställning och hvad för slags skjutvapen som befinner sig i hans händer är icke uppgifvet.) Vidare ha vi Australien, åter !en kontinent, i hvil-en vissa politiska profeter severldens ,blifvande herrskårinna och som i hvad fall som helst på de sista årtiondena gjort större framsteg än något annat land på jorden. Distriktet Nya Sydwales har 247 mått infanteri och 107 artilleristery de andra: provinserna-alls intet. artilleri, men något infanteri, södra Australien 116 och det vestra 95 man. På Nya Zeeland finnes till följd af de oroliga förkällandena något mera militär än eljest, men vanligen har det blott en besättning af 400— 600 man; en hel verldsdel har således ungefär lika mycket som Lippe Detmölds förbundskontingent utgör! Sd vestindiska öarna ligga inalles 40007 man; Bermuda; såsom straffkoloni, behöfver ett helt tegemente; på S:t Helena ligga 500 män; 400 man och en ingeniör på Bahamaöanes 37 soldater på Falklandsöarne och på Labuan ingen enda! Deremöt har Måuritius 400 och Ceylon 240 man. I Afrika finnes det 1000 män; oberäknadt Capkolonien, hvilken ensam behöfver 6500 man för de motspänstiga käffrernas skull. Allt detta gör tillsammans 40,000 man för det största kolonialrike yverlden någonsin sett. Indien är ett rike för sig och behöfver 60,000 man, också väl litet, Om man betänker områdets kolossala omfång. Denna militärvakt kostar inalles 3 millioner Z, hvaraf kölonierna sjelfva bidraga med endäst tiondedelen, hvaremot återstoden tillsläppes af moderlandet. R . — Att det i ett dylikt kolonialrike pv går fullkomligt lugnt till väga, förstås af sig sjelf; någonstädes är det alltid krig. Bäst som man skattar sig lycklig, att man icke har någonting mera att göra i Kina, på Nya