Aftonbladet – 15 juli 1861, sida 3

Gaspriset i hufvudstaden. ini 1 Lyshållnings: ara veckor sedan af inledning ar de vit framställda af väikenskaper och f det den 26 Januari. nämde år aftal med gaslysningsuktiebola: nom hvilket, . såsom man torde ce bolaget erhöll dels förlängd be ull dess å stadens grund uppf yet der och rörledningar, dels tillstånd att för jen till enskilde levererade gas debitera et: högre pris än det, som var genom ursprung liga kontraktet faststäldt. Revisorernas a kning riktades hufvudsakligen mot det sistnämnda medgifvandet, hvilket de an;åno administrationen ej ha varit befogad att utan hufvudstadens invånares hörande ira, och hvilket de visade hafve endast under loppetaf året 1860 tillskyndat de enskilde gasfösbrukarne en utoift af öfver niltioetitusen rdr mer än de, enligt det törsta och i revisorernas tanka i denna del ende lagligen giltiga kohtraktet, varit pli; erlägga. Med afseende på revisorernas härutinnan, anför administrevar för nå ring med ar, som blitaf då bet ionen: tBeträffande åter frågan om priset på den gas. som lemnas åt enskilda förbrukare, så hade administrationen, efter inhemtad noggrann kännedom af bolagets räkenskaper och efter uppgjorda robabilitets-kalkyler, funnit sig kunna antaga om alldeles utredt och uppenbart, att under fortsatt vidhållande af det äldre kontraktets mmelser om successif nedsättning af priset på denna gas, den offentliga belysningens utsträckning still Katrina, Maria, Kungsholms, Adolf Fredriks och Ladugårdslands församlingar icke under hela kontraktstiden skulle kunna komma till stånd, och att således det åt administrationen gifna uppdrag var väsendtligen förreladt, eller med andra ord, att administrationen, senom den första i nämda afseende felaktiga uppgörelsen af kontraktet, hade, ehuru i välmening, uppofirat hufvudändanmålet för hvad som var bisak. Administrationen borde då söka rätta misstaget, helst den fann rättelsen leda till gagn rör staden i det hela och kunna ske utan ol genhet för egna principaler. Desse voro nemligen de, som förbundit sig att, under 30 år, bekosta den oflentliga belysningen, och hvilkas för detta ändamål erforderliga bidrag uppföras å allmänna debetsedlarne, men icke på sätt revisorerne synas hafva föreställt sig, de enskilde gasförbrukarne, hvilka när som helst, kunna af: säga sig gasen, om de finna priset för högt. samt aldrig gilvit administrationen något uppdrag att föra talan, och ej heller behöfva erkänna sig bundne af administrationens bestämmelser, de ler för öfrigt rätteligen ingenting annat innehålla än ett betryggande emot en bolaget möjligen påkommande fallenhet att vilja till öfverdrift uppskatta sin produkt. Vid sådant förhållande kunna gasförbrukarne icke skäligen anse sig förfördelade derigenom, att ett af administrationen gjordt förbehåll, som förmodats vara för enligt med dess principalers och den sti mänhetens intresse, blet, när det fanns lända till principalernas och denna allmänhets skada, af administrationen återkalladt. Ifrågavarande nu klandrade vilkor blefvo resultatet af många och långa, flera gånger af brutna och åter upptagna underhandlingar med aslysningsbolagets direktion, samt voro de billigaste, som å administrationens sida kunde för ndamålet betingas, och, efter admin tionens tanka, i ej ringa grad fördelaktiga för stadens invånare, såsom medförande en skyndsam utsträckning ej allenast ar den offentliga gaslys ningen jemväl till de icke centrala församlingarna, utan äfven af tillfällena för enskilda derinom, att tillvinna sig dagsljusets fördelar, hvilka ock sedermera, såsom erfarenheten visat, blifvit ifrigt sökta och begagnade, utan afseende å den skedda kontraktsförändringen, hvad priset angår. Revisorernas klander af prisfärändringen, hvilket utgår från det antagande, att härigenom en alltför stor förmån blifvit bolaget medgifven, torde befinnas destomera obefogadt, somsockenstämmonämden, uti sina grunder, förutsatt, det gaslysningsbolaget skäligen borde kunna påikna 10 procent i behållen årlig ränta af sitt nedlagda kapital, men det ännu icke visat sig att någon sådan utdelning, oaktadt förändringarne i kontraktet och det lyckliga uteblifvandet af all större motgång för bolaget, kunnat uppnås. Det är också ett faktum, att för privatgasen betalas på andra ställen mera än i Stockholm, och sålunda t. ex. i Göteborg 9 sh. sterling eller öfver 8 rdr pr 1000 kubikfot. Såsom stöd för anmärkningen om administrationens öfverskridande af sin uti sockenstämmonämdens beslut innefattade fullmakt anföres hufvudsakligen,, att orden något högre pri i skulle kunna inrymma en så stor ft g Iver 4., rdr, som till 7 rdr 12, öre för den ärmare tiden, eller till 1870 års slut, och 7 rdr ör den följande, allt pr 1000 kubikfot. Men de i början af grundernas 4:de afdelning förekommande ordalag: på hufvudsakligen nedannämnda grunder och med ledning af här nedan omförmälda bestäminelser, visa tydligt, att i allt, der sockenstämmonämdens föreskrift icke var bestämd, utan sväfvände, borde administrationen följa eget omdöme, med vilkor endast, att beräknade tillgångar icke öfverskridas och att alla erforderliga åtgärder för sakens framgång vidtogos. Detta var hufvudsak. Befrimjande af ärendets framgång, utan öfverskridande af jordt anslag, var administrationens väsentliga uppgift; och ifall administrationen eftersatt hvad ör detta ändamål erfordrades, så hade den brustit i fullgörande af sin pligt, om den än aldrig å mycket sökt skydd bakom grundernas bokstaf, och visat sig än aldrig så angelägen att undvika revisorers anmärkningar. Revisorerna synas vilja hålla på beståndet af första kontraktet, och bestrida säledes ej att administrationen den 4 Juni 1853 var behörig att, såsom pris på enskilda personers gasförbrukning, medgifva 77, rdr pr 1000 kubikföt af de första 15 millionerna. Då kunde således 7, rår inrymmas under orden något högre; men den 26 fan. 1857 skulle samma ord ej hafva en lika idsträckt betydelse, eller ens tillåta den lägre prisbestämningen af dels 7 rdr 127, öre och dels 7 rdr, utan aftalet härom hafva utgjort en nullitet i följd af bristande uppdrag. År det välkonseqvens i dessa båda antaganden? Saknade administrationen befogenhet till sednare aftalet, så var administrationen uppenbarligen jemvil i saknad af befogenhet vid det förra; och hvad blir följden? Hafva revisorerna tänkt på den? Jo, om aftalet varit obehörigt och är ogiltigt. inträder enahanda förhållande, som om någon pr vestämning för enskildas gasförbrukning icket. st rum. Bolaget skulle följaktligen kunna höja ! itt pris och ej vara beroende af annat än Sd i: rans afsättlighet!! Förbises bör ej, att 39 af det äldre kontraktet, som tillhör den tid, för hvilken sockenstämmonämden gilvit decharge, uttryckligen innehåller, det samma kontrakt gälde under 39 år, uictrvratianan anh hala mat Ådac (