— Uppbyggandet af det nya expositionspalatset Hbondon fortskrider äskt Der för en månad sedan knappt grunden var lagd. stå nu 30 fot höga solida tegelmurar med sina väldiga hvalfbågar ochjernpelare. Redan ha i England 6000 personer anmält sig att deltaga i expositionen (år 1851 voro de 8000 till antalet) och de ha i allmänhet gjort anspråk på så stort utrymme, att de lära få åtnöja sig med fjerdedelen. Belgien har fordrat dubbelt så stor plats, som kan: beviljas det; öfriga stater a ännu ej tillkänna gifvit sitt behof af utrymme. Alla eutopeiska stater, utom Rom och Turkiet, lära komma att deltaga i exposilionen. Från Amerika lär man dels till följd af förhållandena derstädes, dels i anledning af den retade sinnesstämningen mot engelsmännen, icke ha synnerligen många bidrag att vänta. 2 — Penningkrisen i Ryssland tillskrifves hufvudsakligen emancipationsfrågan, hvarigenom först efter två års tid det mynt; som bönderna och hela kommuner nu Oomsorgsfullt .. gömma, kan komma i marknaden. Öfverallt förmärkes hos landtmannen stor återhållsamhet och sparsamhet, och nänmda för öfrigt så. välgörande sociala omhvälfning, hvarigenom 23 millioner menniskor skola blifva icke blott fria utan äfven jordegare, anses föranleda det kontanta myntets försvinnande ur rörelsen. Man hade hoppats en välgörande verkan af den väntade rika exporten, men detta hopp har endast i ringa mån uppfyllts till följd af händelserna i Amerika, dit utförseln hämmats. För att afhjelpa penningebristen har kejsaren bemyndigat banken att efterhand utgifva 100 millioner silfverrubel i papper i serier å 12 millioner, men att banken låter dessa serier så brådstörtadt följa på hvarandra, väcker stor betänksamhet hos finansmännen, som betara ett starkt fall i assignationernas värde. Man tviflar dessutom på, alt hbjelpen kan vinnas på denna väg. Det enklaste vore naturligtvis att staten toge ett stortutländskt lån, men härtill synes man ej vilja