Aftonbladet – 10 juli 1861, sida 1

Ja, hvarför inte? Om ej för annat, eå för den egenheten att ex protestant skulle bära påfvens färger. Af detta yttrande tycktes eavalieren endäst fatta att det var bifallande, ty han tilllade mycket allvarsamt: SAtt det skulle mycket glädja honom om han kunde underlätta oppfyllandet af hans förträfflige väns önskan, och att han säkerligen skulle lyckas göra honom bekant med en vän, en roan, som både kunde och ville göra allt för honom (eavalieren) ; kanske kände mr Jones redan, åtminstone hade han säkert hört omialas familjen Fortiguerra, ett af Italiens äd:aste hus. Hans vän var grefve Mendez Fortiiguerra, en ädling, som utöfvade ett stort inflytande vid hans helighets hof. Som grefve Mendez, fortfor cavalieren, för närvarande vistades på sina gods vid Albano, måste mr Jones presenfation för honom uppskjutas, tilldess de alla skulle sammanträffa i Rom, der han tog för afgjordt att mr Jones och hans älskvärda damer ämnade tillbringa vintern. Ingenting vidare talades mellan mr Jones och cavalieren i detta ämne, men båda kände att en tyst öfverenskommelse dem emellan förefanns. Jag föreställer mig hur man på börsen skall spärra upp ögonen, tänkte den förre, om jag en vacker dag uppträder der som pfaltzgrefve!t SJUNDE KAPITLET. Det eviga Pro Contra. Miss Lavinias besök hade försatt Paolo i detta tillstånd af kroppslig och andlig öfverretning, som följer en angenäm sinnesskakning. . Han satte sig på den stol, der hon hade sutit, tillslöt sina ögon liksom då man förblindad af solen ännu sedan den