Aftonbladet – 10 juli 1861, sida 1

Hade han fått följa sin böjelse, så skulle utgifvarne af dessa båda blad icke fått skäl att prisa sin lott. i edan vi ännu äro på kapitlet om mr Jones svagheter, så må vi så gerna rätt! bjertligt skratta ut. Mr John hade vid. Table dhöte i Hartmanns hotell i Florens, der han då vistades med sin familj, sammanträffat med en ung italienare, hvilken ; sade sig vara rvmare. Som denne herre: förstod, enligt hvad han sjelf blygsamt: förklarade, att rådbråka engelska en smula, uppkom snart en förtrolig bekantskap mellan honom och mr Jones, hvars egen språkskicklighet var högst ringa. Cavaliere Martueci — detta var denne italienares titel och namn — hade emellertid ett vida djupare intresse för mr Jones än sin bekantskap med dennes modersmål. Magneten, som lockade engelsmannen, var det lilla guldkors, som cavaliere Martucci bar i knapphålet och hvilket han förklarade og Insignierna af den romerska orden S:t y vester, med hvars kommendörskap äfven följde titeln pfaltzerefve ; Den är nat le oroad o ÅS urligtvis svår att erhålla? frånfe me Jones en dag. ; heja oe svaret; hvem som helst al. gor ilj kan erhålla den, om han nemligen har goda rekommendationer.? Denna upplysning fk ej förlorad för en man, som gerna skulle vilja gifva ett öga för en titel. vå cMen säg mig, fortfor mr Jones, kunna protestanter erhålla orden S:t Sylvester? Ja, visserligen, svarade cavaliere Martucci; det är en högst upplyst, fördomsfri orden. Har min engelske vän någon sådan önskan för egen räkning? Ae Cngelske vännen skrattade högt och sade: