Aftonbladet – 9 juli 1861, sida 2

leruti att under stensättningen lägges en uwnsdjup grund af lager af vanlig gatsten. — Tidningen Upsala beriktigar sålunda sin föregående uppgift om förhöjningen af äntan till Upsala akademi att denna förvöjning till 6 4 endast afser sådana lån, som förut dragit 6 4 ränta och fått denna änta nedsatt. — Den: nyupptäckta kometen blef, såsom man ser af tidningarne, i Tyskland först observerad den 1 Juli med undantag af några å ställen, der man under natten förut lyckales upptäcka honom. Sålunda skrifver pro fessor Heis från Minster den 1 Juli, kl. 12 bå natten, bland annat följande: ?Sedan himmelen under 8 dagars tid varit fortfarande molnbetäckt, klarnade den i dag kl. 10 på aftonen. en kort stund. Plötsligen ramträder alltmera genom de sig skingrande molnen en praktfull komet, med en kärna, som i storlek. och klarhet öfverträfjade Venus, och med en svans, som i längd ippnådde den glänsande donatiska kometens vid dess största utveckling. Han befann sig då nära Stora Björnens stjernbild till höger om den -sednares hufvud. Svansen räckte utöfver beta och gamma i Lilla Björnen. Dess riktning var motsatt solens, dock syntes han böja sig något sålunda, att den konvexa sidan var vänd åt Stora Björnen: Lik som den stora kometen af år 1811 är han synlig hela natten igenom. . Den stora kometen af 1843 öfverraskade oss på samma sätt som den nu anlända.? — I Monitören för den 2 Juli redogör L. Verrier för de första observationerna. . Dess ascensio recta var kl. 9, 44 min. 6 t. 37 min. 4Y,s., och dess afstånd från polen 44 grad. 11 min. 11 s.: kl. 11, 27 min. voro dessa tal resp. 6 t. 40 min. 37,5 s. och 43 grad. 20 min. 9 s samt kl. 11, 44 min. resp. 6 t. 41 min. 5,5 s. och 43 grad. 13 min. 5 s. Den 1 Juli på aftonen var han blott 35 grad. från poler och närmade sig denna. Liksom nästan allc vackra kometer består han af en liten mycket lysande kärna, en glänsande aureola. en excentrisk. mot. solen :vänd strälvippa och en från solen vänd svans. Kärnans ljus-ä svagt polariseradt. Man har frågat, säge Le Verrier, om icke denna lysande komet kunde vara den så länge väntade och så mycket omtalade Carl den femtes komet. Hr Hind har gifvit astronomerna en tabeli öfver de mycket skiljaktiga positioner, som denna komet skulle: kunna intaga, om har skulle återkomma; och deribland kan mar visserligen uppleta. en position, som passa in på hvarje ny komet, men deraf kan mar naturligtvis ej sluta till identiteten förrär man följt hans bana dag för dag: Sålundz finner man äf-en hos Hind en position, som motsvarar den nya kometens för den 30 Juni, men den på tabellen angifna rörelser under de påföljande 24 timmarne. öfverensstämmer alldeles icke med den observerade. Härigenom förfalla alla från Hindska tabellen -härledda, analogier, mellan den nu synliga och Carl den femtes komet... Man un: drar ofta öfver, tillägger Le Verrier, att så lysande kometer kunna, plötsligen visa sig utan att astronomerna. hunnit signalera dem ens en dag förrän de ses af hela verlden. Orsaken är mycket enkel. Den 29 Juni var kometens afstånd frän solen omkring 56 grad.: han gick. ned sarctidigt med solen och kunde alltså ej ses. Men den 30 Juni hade har med den stora hastighet, som utmärker honom, redan gått 12 grader längre norrut och nedgick ej på samma gång som solen. Sålunda äro alla till Pariser-observatoriei den 29 ingångna telegrammer från Lissabon. Florenz, Turin, Rom m. m. stumma. rö rande kometen, medan de alla tala om der lysande stjerna, som man seit på aftonen den 30 Juni. — Under den fältmanöver som måndagen i förliden vecka företogs till Ulriksdal inträffade en händelse som väckt mycken in dignation och hyarom vi efter inhändigade närmare upplysningar nu äro i tillfälle att meddela följande. Då Uplands regemente derunder befann sig i skärmytsling med HE SE DE Te ARE vä SPANARE ARNE 4 STAR on AA