Aftonbladet – 9 juli 1861, sida 2

text ai H:t Georges, för stora operan 1 Paris, der den skall gifvas tillsammans med Offenbachs ballet: Le papillon?, och en treakters opera, text.af Cremieux och Halevy, för Opera eomique. Derefter skall Offenbach komponera, en större femakters opera, Me skall samtidigt uppföras i Wien och aris. — Från ett besök i hr Kiörboes atelier i Paris berättar Dagligt Allehandas pariserkorrespondent: Här har under de senare dagarne mycket talats om en annan utställning än i Champs-Elysåes, en helt liten, alldeles privat och synnerligast för kända konstvänner tillgänglig samt egentligen bestående af blott en enda tafla. Det har varit uti en atelier i Batignolles-Monceaux, icke långt från parken. Monceaux, och alltså temligen långt bort för de fleste parisare. Men vägens längd har icke afskräckt. Ateliern är hr Kiörboes, och taflan är denne konstnärs nu fulländade porträtt af konung Carl XV till häst. Vi begåfvo oss dit härom dagen, några landsmän, och funno oss i fullt mått belönade för vår exkursion. Men vi voro icke de enda som den dagen helsade på hos hr Kiörboe. Utanför ateliern höllo en mängd eleganta vagnar, hvilkas egare trängdes om nöjet att besöka hr Kiörboes atelier, och i dörren mötte vi grefve Nieuwerkerke, generaldirektör öfver de kejserliga muserna, hvilken syntes särdeles belåten med sitt besök. Hr Kiörboes stora, präktiga atelierinnehåller en icke obetydlig samling af större och mindre dukar, de flesta redan färdiga! konstverk; men blicken flyger genast förbi alla de andra taflorna, för att stanna på den stora målning, som framställer kcnungen al Sverge och Norge. Det är en stolt tafla och värdig såväl konstnären, som det föremål konstnären afbildat. Konungen är iklädd en kort husarrock af mörk färg och rider en liflig hvit springare, som dansar fram med oöfverträffligt bebag. Det var kanske att befara, att hr Kiörboe, såsom hufvudsakligast hästmålare, skulle hafva egnat styrkan i sin pensel synnerligast åt konunens springare, men så är dock icke fallet. bbura denna häst är ett utomordentligt konstverk i och för sig, faller dock blicken icke genast på honom, utan, såsom det bör vara, på konungens. ansigte, i hvars utförande konstnären varit särdeles lycklig och der det goda intrycket af det hela så mästerligt koncentreras. Det är ett a hufvud, som tillvinner sig de franske kännarnes stora bifall och desse, ehuru de icke hafva sett. originalet, svära på att det måste vara fuilkomligt likt. Det måtte icke hafva varit någon lätt uppgift att bringa harmoni emellan konungens mörka uniform och hästens ljusa färg, men konstnären synes hafva löst äfven den uppgiften ganska lyckliet. och det är god hållning i det hela. Atthästen är målad så, som endast Kiörboe målar hästar, behöfver sannolikt icke omtalas. Bakom konungen, i högra kanten af taflan, synes generalmajor Bildt, hofstallmästare Fischerström och norske öfversten Fleischer. Bland de öfriga taflorna i hr Kiörboes atelier hade vi tillfälle se ett porträtt af kejsar Napoleon II, också till häst, en, såsom jag tror, reproduktion af den. tafla, som konstnären öfver samma ämne målat för grefve Germinys räkning. Häst i ett stall är en mindre tafla, som möjligtvis komme att åtfölja konstnären på hans snart förestående resa till Sverge.