Aftonbladet – 8 juli 1861, sida 3

SAN TRA arr FT ät AA TLS II Sat sr AA TASSAR LV RE TISTA erna ville meddela de äskade, af honom itfärdade depescherna, samt fortfor derpå: cHan hade: enligt de åsigter, som den engelska segeringen då hyst, förklarat, att i Rysslands örfarånde låg en fullkomlig och afgjord kränkiing af wienerfördragets föreskrifter. Hvar och n, som beundrar höga nationella dygder, fosterandskärlek, ständaktiahet och frihetskärlek, måste beundra den polska karakteren; hvar och n, Hos hvilken rättskänslan icke förqvaäfts, må:te beklaga den olycka, som kommit öfver Polen inda. från den första delningen till denna dag. dr Hennesy ansåg engelska regeringen: ha lemvat flera gynsamma fillfällen begagnade, då won i förening med andra makter kunnat återställa Polens oberoende. Men de omnämnda illfällena hade Kkväl varit af den art; att man, ör att upphå det afsedda ändamålet, skulle ha vödgats föra krig. Men kan väl någon af de aärvarande tilltro den engelska regeringen att vilja, för att befria Polen, inlåta sig i ett europeiskt stig, huru mycket hon än deltager i Polens lilanden och önskar, att-det må blisjelfständigt? Under krimkriget hade England ej : kunnat splittra sina krafter, och försöket att ied Oster1kes bistånd återställa Polen, skulle, enligt talaens tanke, ha varit ett hopplöst företag. Afven hän hoppades ännu på ett bättre öde för Polen, nen Om förslagets framställare ville förmå regeringen till mera aktiva steg, så måste han (lorden) först och främst anmärka, att han, såsom han rodde, dervid icke skulle få landet på sin sida: sör det andra kunde regeringen icke ikläda sig nsvaret för att ådraga landet de offer och inl!eda det i de operationer, genom hvilka allena jör ett dylikt ändamål krog er aktiva steg skulle kunna föra till ett lyckligt slut. Pope Hennesy återtog härpå sitt förslag. Den vid den sednaste stora branden i Sondon omkomna chefen för Londons brand:orps Braidwoods begrafning lär ha varit n af de mest storartade derstädes alltsedan Phertigens af Wellington likbegängelse. Flera rivilliga skyttekårer, alla brandbrigaderia, deputationer från åtskilliga polisdistriker och föreningar, samt tusentals enskilda versoner hade. samlat sig, för att bevisa den flidne den sista hedersbetygelsen. Sorgeåget utåt de, med tätt sammanpackade menniskomassor uppfyllda gatorna upptog en ängd af tre eng. mil. Alla handelsbodar voro slängda och alla närvarande blottade sina hufvruden. Den brand, för hvilken han öll ett offer, var ännu den 2 dennes icke ullkomligt släckt. Det stora brandstället år ännu till en del alltjemnt inhöljdti ånga, och litet emellan slå eldpelare upp ur källrarnas SPANIEN. Från Madrid telegraferas, att en republisansk truppstyrka af 300 man samlat sig i rakten af staden Lorea under befäl af Alrertar Loja, men den förföljdes med efterryck af regeringens trupper. Lorca är beägen i provinsen Mureia vid floden Sangoera och har 31.000 invånare. SCHWEIZ. Från Bern telegraferas den 1 Jak. Idag ppnådes nationalrådet. Uti sitt tel Vid teifå tillfälle lade Däppel mycken vigt vid vödvändigheten att vara beredd på alla :ventualiteter till. neutrålitetens försvarande. Derpå skedde presidentvalet. Vid den fjer!e Omröstningen erhöll Karrer från Bern 39 ch Escher d7 röster. Vid femte omröstlingen blef Escher med 45 röster mot Phiippin från Neufehatel; som endast erhöll 27 öster, vald till vicepresident. Ständerråde. iopnades af Blunrer. Till president valdes Jermanr från Unäterwalden och till vicepreident Vigiet från Sotothurn: ITALIEN. Republiken Venezuelas regering har fördarat, att den skattar sig lycklig att få ersänna Italiens enhet och Oberoende, så myc.et mera, som denna enhet och detta obe:oende äro en så lycklig tilldragelse för den :omaniska folkfamiljen. Den del af Ricasolis tal vid debatten om tatslånet den 1 dennes, som rörde Venedig ;eh Rom, lydde som följer: Den italienska oken har allmänna sympatier. Den kan äkna. allierade (bilallsrop).. Erkännandet rån Frankrikes och Englands sida är ett rivilligt bevis för det förtroende som vi ihuäfva. Vi hafva skäl för antagandet, att ådana exempel snart skola vinna efterföljd. Pack; vare poninterventiohens grundsats skall let civiliserade Europa svart vara enigt rö. ande denna sak, för att högtidligt bekräfta vär npationalitet och tillerkänna oss den obenidliga rätt, som vi hafva, att fullkomligt terställa vår nationalitet (hör! hör!). Jag sar hört talas om förment aflirädande af omåde. -Med förakt tillbakavisar jag hvarje rd och hvarje tanke, som syftar på något ylikt. . Konungens regering — jag förklaar detta en gång för ulla — känner ej nåot tumsbredt italienskt område, som skulle unna afträdas, och hon vill och skäll ej eHer; aftröda något (Ulligt bifall). Komnsens regeriug har i ögonsigte ett naliontl.mråde, .somskall försvåras, och ett annut om -skall ålereröfras. Hon vill Rom öch Yenediz. Hon förkunvor eder nationens smärtor, Önskningar, förhoppvingar och af: sigter. Regeringen känner hela svårigneten f oden uppgitt, hvars lösning Väntas af hen2e; men hon har beslutat att lösa densamma, och med Guds hjelp skall fon lösa den. Bit tillfälle förb , Om skall öppna vägen till Venedig ; i tänka på Rom: änge Rom ärr iga Italien fortfarande fö er och sammansvärjniugar ;mt utgöra en fortiarande hotelse jör det Imänna lugnet. Att ega Rom är för ilaenarne icke blott en rät, utan en oundinglig nödvändighet. Vi vilja ej gå till Rom med upproriska. tidsvidriga, förvägna och för nationalverket farliga rörelser; vi :å (dit i godt förstfad med. Frankrike, i Vind uUppd , icke yrkvun att lullborda sina a a förläna henne den friket och et oberoende, söm kuna bana vägen för henne till en pånytfödelse i den religi känslans renhet, i den sedernas enkelhet nok dan I otråänm hednas AVATITEROM han