Aftonbladet – 6 juli 1861, sida 2

LITTERATUR -TIDNING. innehåll: Vitterhets-, historieoch antiqvitets-akademiens handlingar. — Fock, Lärobok i fysiken. — Litterära notiser från utlandet. Kongl. Vitterhets-, Historieech Antiqvitets-akademiens Handlingar. Tjugusndea delen. Stockholm 1861. P. ÅA. Norstedt Söner. Det friska lif som rör sig inom vår nyaste historieforskning har i denna del af den lärda akademiens handlingar gifvit sig tillänna på ett lika glädjande som intresseckande sätt. Yngre och äldre krafter mötas här. En medlem af akademien, som förut på poesiens fält behandlat vår flottas minnen och sedermera visat ett verksamt intresse för samlandet och ordnandet af imaterialierna till vår krigshistoria, uppträder här för fö-sta gången som historisk författare. Det är prins Oscar, som, under signaturen Oscar Fredrik, lemnat Några bidrag till Sverges krigshistoria åren 1711, 1712 och 1713. Svenska akademiens sekreterare, Bernhard von Beskow, har, under sina arbeten på de mästerliga minnesteckningar man är van att i denna akademis handlingar finna af hans hand, haft tid att egna en undersökning åt ett ämne af ett mera specielt slag af litteraturhistorisk kritik, i ett Försök att besvara frågan huäruvida Samuel von Puendorf må anses vara författare till den omtvistade skriften Les Anecedotes de Suede.? Och slutligen finner man här de tal, hvarmed professorerna i historien vid våra båda universiteter, hrr Carlson och Svedelius, togo sitt inträde i akademien, den förres ?Om den svenska statsförvaltningens förändrade skick under konung Carl XI:s regering, och den sednares ?Om konung Gustaf I och hans tidehvarf, särdeles om de två första Dalkarlsupprorena. Delen innehåller dessutom en afhandling af vår lärde psalmograf komminister J. W. Beckman om Semeiografi, notation eller musikens förvarande genom skrift. i Förf: till den första uppsatsen ger, efter en allmän öfversigt af Sverges tillstånd efter Pultavaslaget, en utförlig, med rikliga bilagor utrustad teekning af svenska örlogsilottan samt första undsättningståget till Pomern 1711. Vi få här en idetalj gående redogörelse för flottans organisation på denna tid, såväl hvad fartyg som bemanning, beäl och förvaltning beträffar. Det vår en, efter den tiden, präktig flotta, till aldra största delen bygd af den bekante SHeldon. On särskilt bilaga upptager namnen på de särskilda fartygen, esättningslistan, bestyckningen, dimensionerna, byggnadsåret och byggmästaren, samt historiska upplysningar om hvarje fartygs öden, alltsammans ordnadt