Aftonbladet – 1 juli 1861, sida 2

ar söndriga strumpor. För första gången ber han nyfiken att se adressen. Brefvet var -stäldt till kammartjenaren hos konunen. Genast skyndar målaren till slottet. Kommarljenaren kunde ej träffas; han höll just på att läsa tidningen för hans majestät. Men hans fru var hemma. 1 stället för franska, helsade hon brefvets öfverlemnare på kölnertyska. Hon är ju dotter till formannen Miller. Hon bannade målaren, att han så sent framlemnat brefvet. Helige Antonius, huru skulle också han kunnat ana att en kölnerformans barn någonsin kan blifva gift med en kunglig kammartjenare i Paris. Då kammartjenaren kom hem, gladde han sig med sin fru öfver den kölniske landsmannen, och nu gär det raskt undan. Inom åtta dagar sitter majestätet för den tyske målaren; porträttet lyckas. Prinsen och hertigen vilja nödvändigt låta måla. sig af honom — mannen kommer på modet i Paris, och när han. tre år derefter återvände till Rhen, så var läderpåsen, hvari rekommendationsbrefven legat, fylld med louisdorer — alltsammans genom .formannens bakom Martinskyrkan beskydd. Kapucinern hade knappt sagt ut sista ordet då det knackade på dörren. Stig in!4 Stadsmusikanten stod såsom träffad af slag — det var fursten sjelf som inträdde och bakom honom Neubauer, så nykter som möjligt, i den tegelröda söndagsrocken. Jag måste väl en gång helsa på vår skyttkonung i hans höga residens4) ropade fursten, i det han hjertligt skakade Kullmans hand. CAtthan är en hexmästare i målskjutuing, det har jag redan sett; och nu berättar min nye hcefkapellmästare Neubauert — fru Kristina gjorde mäkta stora ögon vid detta ord — att han och hans Fredrik äfVen i musiken äro ena riktiga underverk, att ni likasom ett musikaliskt tvillingpar spela duetter, som man ej kan få höra maken till i Wien Han kallar er båda den största