Aftonbladet – 25 juni 1861, sida 3

ITALIEN. Så snart konungariket Italiens erkännande af Frankrike blifvit officielt bekant, skullc grefve Arese till kejsar Napoleon öfverlemna konung Victor Emannuels tillkännagifvande af konungariket Italiens konstituering öch sedan skulle den diplomatiska förbindelsen genast återställas. genom utnämnande af Lavalette till fransk ambassadör i Turin och Nigra till italiensk ambassadör i Paris. ) Underrättelsen om, att Italiens erkännande var nära att försiggå i Paris, hade i Turin Thaft.den verkan, att blott två dagar efter Cavours död räntan stigit fem procent och finansministern Bastoggi kunde med huset Rothschild utan svårighet afsluta öfverensTkommelse om ett förskottlån af 40 till 45 millioner francs till betalande af räntor, som förfalla den 30 dennes. : Frans II:s uti tGazetta de France offentliggjorda protest, hvaruti han förklarar, at! han ej erkänner statslånet å 500 millioner francs, anses uti Italien för nådestöten åt dbourbonerna,: emedan han genom denna gagnlösa demonstration intresserat hela finansverlden emot sig. I Neapel är man väl underrättad om restaurationspartiets tillämnade planer och regeringen har sattsig i beredskap att med största kraft uppträda mot alla upprorsförsök. så mycket mera, som mazzinisterna; efter Cavours död, åter börjat sina uppviglingsförsök i republikansk anda. Ricasoli och Ponsa di. San Martino äro båda särdeles hatade af mazzinisterna. emedan den förre uti Toseana, den sednart i Genua tillintetgjort många af mazzinistiska partiets uppviglingsplaner genom sin vaksanihet samt sitt kloka och beslutsammea uppträdande till, lugnets och ordningens upprätthållande. Från Neapel berättas den 15 dennes, att de bj sjrämnen byarna San Marco och Rignano blifvit med storm eröfrad . Omkring 20 af befolkningen, hvilka anklagades för att hafva lefvande brännt fyra italienska soldater, blefvo genast skjutna: Derefter sattes båda byarna i brand och invånarne måste begifva sig till de närbelägna byarne. Tidningen Opinione4 uppgifver, att franska regeringens erkännande af konungariket Italien beledsagades af några vilkor i afseende på påfvens verldsliga makt. Frankrike erkänner Italien under närvarande förhållanden; dock utan att kunna ignorera att Italien ännu icke fulländat sitt verk och att ännu icke alla dess delar äro förenade. I anledning deraf yttrar Opinione: Italien ämnar ej angripa Rom; det skall biott försvara sig, om detta, under skydd af franska vapen, hotar halföns frihet och lugn. Påfliga regeringen, öfverlemnad åt sig sjelf, skall snart sammanstörta, och Italien skall tåligt afvakta detta i följd af händelsernas lopp oundvikliga fall. Andra vilkor och förpligtelser -kan Frankrike ej fordra; det kan ej inskränka Italiens frihet att handla, om händelserna skulle vara gynnsammea till fulländande af det stora företaget. Officiella bladet i Turin meddelar ett dekret af den 9: dennes; hvarigenom de hittills varande armekårerna upplösas. Den aktiva hären skall, såsom hittills; komma att bestå åf 17 aktiva divisioner och en reserv-kavalieridivision. Lancierer-chevauxlegers och hbusurregementena blifva fortfarande indelade på blandade brigader, Hela italienske I ståten indelas uti 8ex stora militärdeparteMenter, nemligen: Turin, Milano, Parma, Bologna, Florenz och Neapel. Dessa indejas uti ett visst antal militäriska territorialdivisioner; underdivisioner och distrikter. För öarne Bicilien och Sardinien bibehålles den närvarande militära indelningen. . Man hade kommit underfund med en i Österrike uppgjord plan, enligt hvilken er mängd österrikiska emissarier skulle utsändäs för att söka antända Italiens alla krutmegasmner. Krigsministern hade derföre vidagi nödiga mått och steg, för attförekommå dylika nidingsdåd. En plan skall vara ibune, ätt uti Emilien, Umbrien och Marserna uppbåda en truppstyrka af 24,000 mån. Uti Goito hade hertiginnans af Berry gemål, grefve Luechesi Palli, jemte hans båda I mågar, grefvarne Zilieri och Carriani från Parma, blifvit arresterade. Hos den förstnämnde anträffade man handlingar, som utvisude alt han reste i hertigens af Modena ärenden och skulle ställa sig i förbindelse med dennes anhängare. Italienska regerinzen lät genast skicka sn båda följeslacare till: gränsen; och efter tre dagar hemsändes äfven han sjelf under uppsigt af riorderlig eskort. E Unita Itahana hade den 18 dennes blifvit. belägd med qvarstad i: anledning at en uti densamma intagen uppsats, kallad: Påfven och religionen, författad af Josel Måzzini. Studentkåren i Pavia hade uti Perseverenza oftentliggjort -en adress från Italiens ungdom till Frankrikes ungdom, såsom svar på franska studenternas adress i anledning af grefve Cavours död. POLEN. Den 18 dennes utfärdades statuterna för det nya statsrådet. Det kommer att bestå af medlemmar af administrationsrådet, af ledamöter, som tillsättas af kejsaren, af persoher ur det högre prosterskapet, af högre embetsmän ur gubernialregeringarne samt af medlemmar af landthushållningssällskapet. Statsrådet eger att pröfva. och afgifva utlåtande öfver nya lagar, årsbudgeten, alla förvaltningsredogörelser samt klagomål mot embetsmän. Statsrådets sessioner äro hemliga. För att offentliggöra dess beslut erfordras kejsarens tillåtelse. Militären har dragits tillbaka från gatorna och torgen i Warschau. Den s. k. köpmansressursen öppnades den 18 dennes. Featern skulle öppnas den 20 dennes. RYSSLA