Aftonbladet – 22 juni 1861, sida 3

ska armån tyckas vare tillkomna endast och allenast för att pröfva goldaternas tålamod och nedslå deras sinne. Han skall marschera, slåss och uthärda mödor så godt som trots någon, men han tycker ej om att nödgas göra drängsyslor, som endast kunna fordras af en daglönare, : Resultatet är, att af alla de frivilliga kårerna i Amerika är Chicagos zuavregemente det mest populära. Den lätta, pråliga drägten — guerillakriget — den individuella handlingen — den fria rörligheten i zuavexercisen, hvilken är nästan akrobalisk, behaga amerikanarne. Moses Adams, en populär författare i sydstaterna, hvilken troget skildrar deras kattlika manövrer, yttrar om dem skämtsamt: 4De ila på magen fram i striden och afskjuta sina kanoner mad foten.5 Våra gamla skeppskaptener under sista kriget brukade skratta (äfven då de blifvit tillfångatagna) åt det sjelfsvåld, som sjömännen tilläto sig ombord på franska örlogsmän, deras pladder samt det larm och störande oväsen, som uppstod derigenom att alla ge order och råd på samma gång. Så dana voro, såsom jag är benägen att antaga af berättelser jag hört, stundom. de scener, som bevittnades i det amerikanska lägret under, de farligaste momenterna af det mexikanska kriget. Republikaner fördraga at naturen ej gerna att stå under uppsigt, och så är det äfven med de frivilliga, huru tappra och disciplinerade de än må vara., I ögonblick, då en enda stor och klarsynt man bör se och anordna allt, befarar jag alt detta lättretliga slägte stundom är benäget att taga för stor andel i krigsrådet och bli upproriskt, när fullkomlig enighet är mer än vanligt af nöden.