Aftonbladet – 20 juni 1861, sida 3

med det kaliforniska rödträdet och de norr: staternas fura, skulle amerikanarne här, blot de höjde sina yxor, kunna. fylla alla Euro. pas haf med sina bevärade flottor. Detta ständigt växande lands första skeppsvarf, hvilket jag vill omnämna, emedan det måhända är det mest nordliga, är Portsmouths i New-Hampshire, hvilket, ehuru det minsta af Förenta Stalernas varf, har en god docka och betjenas af härdade, senfulla arbetare, hvilka sköta stämjern och hammare med icke mindre kraft, derföre att New-Hampshires klimat är sträft och bistert. : Dernäst kommer Charlestown, Bostonhamnens station, hvars dockor rymma de största skepp. Detta Charlestown är samme plats, som de engelska trupperna innehade under kriget efter den för dem så olyckliga segern vid jordredutten på Bunker: Hill straxt ofvanför Charlestown. Det va: den stora minnespelaren på detta berg. från hvilket de käcka bussarne i eröna roc kar och jagtskjortor af skinn fordom retierade efter sitt olycksbådände och hård ackade motstånd, som jag första gånger såg denna docka, dess skjul och inhägna der; men jag befann mig så högt öfver dem, att de föreföllo ofydliga och sågo u: som lekverk, och jag kunde ej höra någor hammare bulta eller någon yxa timra ocl hugga. Fregatter och af första ran gen byggas här; men jag kan ej finna, at ertyg al jernplåt ännu äro synnerligen : smaken hos sjöförsvarsdepartementet i Washington. Ingen nation är mera påpasslig att taga efter förbättringar och nyheter om de ha företräde för det: gamla, me: jag kunde ej finna, att jernet ännu had: någon utsigt att tränga undan trädeti Ame ka. Jernet eger obestridligen, säga de ora och nyligen bekräftade fördelar fö försvar och i afseende å varaktighet, me vi ha ännu ej sett det försökt I ett stort brinnande krig, och så vidt vi förstå, må ste det, enligt verkliga, icke regerings försök ha många olycksbringande olägen heter. Dessutom stå amerikanarne, såson vi alla veta, efter Europa i skatter och nutionalskuld, hemliga militäranslag samt mutor vid valen, och man kan derföre ej be gära, att de skola förstå hvad som är ai sannskyldig nytta för dem. : Nästa depöt är i Brooklyn, en af New yorks förstäder. Granitdockan derstädes är värdig faraonerna, ehuru stadens landningsplatser m. m. i allmänhet endast äro ruskiga bryggor på pålar och ge stadens hela strand ett futtigt och fattigt utseende. Skeppsvarfvet i Brooklyn skulle vid behof kunna skaka fram fartyg lika hastigt som Rom anskaffade sådana, när Scipio begärde skepp för alt qväsa Kartago, eller Athen, då lacedemonierna började bli farliga på Egeiska sjön. Låt blott eröfringslystnaden en gång innästla sig i Amerika och örderfva och. förhärda dess hjerta, och det skall bli ett af de fruktansvärdaste plågoris verlden någonsin känt, sedan den siste eröfraren sig till straff dog såsom en utsvulten örn på S:t Helena. A propos Brooklyn vill jag berätta en historia, som ej eger minsta tillämplighet, men dock på ett roligt sätt karakteriserar de amerikanska städernas förhatliga pestsmitta, rowdies. (öfvermodiga slagskämpar, öfversittare). En gammal: trygg sjöofficer. som nyss från södra staterna kommit till Newyork, vandrade förbi den besynnerliga randiga kyrka i Newyork, som vanligen är känd under benämningen den heliga zebran, då han fick se en :owdy i skjortärmarna sitia fundersamt och röka utanför en ostronkäl lare. Han såg hygglig nog ut, hvarföre officern beslöt fråga honom om vägen till Brooklyn, dit han skulle begifva sig för reseringens och flotians räkning. — . Jag skulle gå till Brooklyn?, började långsamt ociv höfligtden gamle, allvarlige fficern. Rowdynbligade på honom skarpt, men med alltför sluga ögon, för att det kunde vara af öfverraskning, och tuggande på sin cigarr, utan att taga dep ur sin rmutsiga bruna mun, mumlade han: å ve hvarföre för fan i våld går ni inte il memor NORGE. Naturforskaren professor Carl Vogt ha kommit till Bergen, stadd på den förut ETT