Aftonbladet – 18 juni 1861, sida 3

liatmingar och stluthgen medelst gummi elasticum. Andra åter yrkade få sneda skeppsväggar. Alla dessa recepter profvades i Portsmouth. -Kedjerustningen brast sönder vid första skott. Hampa och gummi elasticum stodo lika litet emot. Den sneda skeppsväggen skyddade ej bättre än de vanliga mot armstrongprojektiler. Ett i Chaham anstäldt försök visade, alt icke ens tjocka jernplåtar göra ett fartyg skottfast. Man hade hos lorden rekommenderat 47, tum tjockt jern. och han hade haft förtroende till 6 tum tjockt sådant; till dess han i Chatham såg, att armstrongprojektiler med lätthet slå igenom 8 tam tjockt jern. Problemet att bygga skottfasta fartyg syntes lörden derföre långt ifrån löst och kulle måhända aldrig kunna lösas. Allt hvad om läte sig göra, vore att göra anfallsvapnen å kraftiga som möjligt, och den engelska flottan skall hädanefter föra färre, men svårare kanoner. Flertalet af de franska fartygen, anmärkte han vidare, äro af-trä med jernbeklädnad. Han trodde, att-de helt och hållet af jern bygda fartygen skulle stå sig bäst; de engelska voro af jern och försedda med två omklädnader, den cna af teakträ, 26 tum, den andra af jern, 4! tum tjoekt. Hamnbygnaderna på Malta förklarade. hertigen dermed, att det derstädes saknates utrymme ej blott i dockorna, utan äfven i rjelfva handelshamnen. Frankrike hade nu på Medelhafvet, till följd af Toulons större rymlighet, betydande fördelar framför England. Herligen slöt med den försäkran, att amiralitetet icke skulle underskatta den nuvarande krisens vigt, samt attregeringen vore fast besluten att hända hvad som hända vill — bibehålla Englands öfvermakt till sjös. Great Eastern kommer att i dessa dagar trån Liverpool afgå till. Qvebee med 2500 soldater, 100 officerara och 122 bästar. Fartygets rederi har genom kontrakt åtagit sig manskapets förplägning under resan. Sam: :idigt sänder regeringen med ångfartyget Golden Fleece, ett annat regemente (868 man med 34 officerare, qvinnor och barn) -rån Dublin till Canada. i: London har genom en. vådeld natten till sen. 12 dennes förlorat en af sina största xonser(salar, nemligen den, som var: beläben i Surrey Gardens, samt först för några är sedan uppbyggdes och helt nyligen blifit omdekorerad. Byggnaden brann ned änIa till grunden. Några arbetares vårdslösnet skall vara skulden till olyckan. Furst 3olitzin. skulle under loppet af nästföljande veckor anföra flera konserter derstädes. Detta har väl nu blifvit omöjligt, men trädpården, midt i hvilken konsertsalen låg,l: hålles fortfarande öppen såsom förlustelseälle, och branden var knappt släckt, förr in. egaren inbjöd allmänheten att besöka hans: etablissement, hvarvid man gratis fick beskåda brandstället: I de 11 distrikt i London, hvilka man vanigen sammanfattar under benämningen Spitalfields, stå för närvarande inemot 3000 väfstolar utan arbete, och hundratals familjer sakna. bröd. Stundom 8er man störa skaror af dem täga kring på östra Londons gator med almosebössor i händerna samt pappersark på bröst och rygg med påskrift: Hjelpen de arma; hungrande vätrarne frå Spitalfields! TYSKLAND. Preussen. . Fem upplagor af Twestens skrift mm hvad som ännu är att göra för att rädda Preussen ur dess närvarande tillstånd äro :edan -åtgångna, och nu funderar justitieministern på att seqvestrera och åtala den. Flera af de förnämsta embetsmännen vic narinförvaltningen i Stralsund ha blitvit ;uspenderade. ; ÖSTERRIKE. Minoriteten af riksrådet — federalistpartiet — har föreslagit en adress till kejsaren. iwvari föreslås att riksrådets session må pro rogeras tills det. blir fullständigt samladi (d. v. s. tills Ungern deltager deri) och ait 1e särskilta landtdagarne emellertid må samnankallas för att få afgöra sina maktpåligsande: angelägenheter. S Sedan. väl det Deakska förslaget att till cejsar Frans Josef ingå med en adress blilrit af ungerska underhuset antaget, har de vatten om adressens innehåll en god tid ortgått ceh Deaks motståndare hafva fe womdrifvit en modifikation af Deaks förslag ned 134 röster mot 120. Denna modifikaion rörde tronafsägelsen. Afyven sjelfva fverskriften till adressen har förändrats. Deak hade föreslagit orden: SAllerhögstc kejsare och konung?; men dessa ord halvö Slilvit. utbytta. mot -SAllerhögste herre?. :medan kejsaren ännu ej fullgjort de grundagsenliga vilkor, som tillåta honom ati dära S:t-Stephans krona. ITALIEN. Jourpal de: Debats? berättar följande rörande Cavourssista. stunder: Den sjuke ade intet ögonblick verklig yrsel; emdast de sista dagarna afsin-sjukdom uttalade har Högt sina tankar; hvilka alla vände sig omiring-hans lands angelägenheter. Mest låg Honom det nya lånet på hjertat. och han ådagalade. de skäl, med hvilka han hoppades hos bankirerna genomärifva lånetransaktionens afslutande. Han talade äfven mycket om armåorganisationen och underrättadessig om: huruvlångt man: hunnit met det och det-regementet. Napoleons namr kom ofta öfver hans läppar. Norditalier är varaktigt -grundlagdt,yttrade. han; det finnes ej mera några toskanare eller emilia nare. De södra provinserna hafva. förträff liga egenskaper, fastän. de. blifvit förderfvade genom: en usel regering. Vi skolanogreda oss-med dem. Landet måste moraliskt lyf1as. Säg till tjenstemännen, att de kunna förlitarsig på mig. De skola blifva belö nade, men icke nu; ännu är tiden icke inne dertill.. De skola vara obevekliga mot allt som sårar den offentliga moralen. Embetsmannen måste vara ren och upphöjd öfver hvarje misstanke.? Äfven om Garibaldi ta lade han ofta. En gång yttradehan: Han är en hedersman oaktadt alla sina excentriciteter... Vi skola rycka till Venedig, ingen menniska är mera böjd derför, än. jags vi måste till: Venedig! Hvad Istrien: beträffar, så-är det en annan generations sak ; jag har ojort nog för min tid?. Dylika yttranden fälldeshan ofta; de kommo öfver hans läpOR NR des ROKU ES AS ÖöÖöR SSA ka nn Ds jo AR