Aftonbladet – 13 juni 1861, sida 3

Kurdhöfdingen Halil Bej och turkiska polisen. (Ur Petermanns Geographische Mittheilungen. 1860.) När de tyska fornforskarne doktorerna Barth och Mordtman om hösten 1858 besökte Mindre Asien, kommo de den 20 November på vägen emellan Trapesunt och Konstantinopel att färdas igenom ett illa beryktadt es vid fioden Medjdysde-tshai (den fordna Skylax), der de roflystna kurderna plägat begagna en mängd grottor i en utmed floddalen belägen tvärbrant klippa, för att der lura på resande som foro förbi. De tyska doktorerna sluppo emellertid fram alldeles oanfäktade, emedan kurderna fått en höfding, som åtagit sig att ansvara för vägens säkerhet. Det var Halil Bej, som just då Höll på att bygga sig en borg på klippan, ofvanom röfvarenästet, och sommaren förut hade på sin förmåga, att hålla sina landsmän i ordning afgifvit ett prof, lika karakteristiskt för kurderna, som för den turkiska polisen. Halil hade likväl i sina yngre dagar icke varit bättre än sina stamförvandter, och blifvit för åtskilliga kurdiska äfventyr uppfångad och förd i bojor till Konstantinopel är 1849, men lyckats att icke blott blifva frikänd, utan tillika upphöjd till kapudji-baschi (kammarherre) och formligen utnämnd till höfding för de i Sk:laxtrakten nomadiserande Målikurderna, med vilkor likväl ått tygla deras röflystnad. Han hade ocksåskyddat vägfriden der, hela tiden; men just om sommarn 1558 inträffade att en stor karavan plundrades i hans distrikt. Ståthållarn i Yosghad, dit karavanen var bestämd, erinrade nu Halil om vilkoret för hans frikännelse och befordran, med Sr att ställa saken till rätta. Med sin kännedom så väl om sina landsmäns som de turkiska polisembetsmännens karakter, lyckades han ock att både skaffa det röfvade godset tillbaka i rätta egarnes händer, och att befria sina stamförvandter från straff. Genast vid ståthållarens upp