5 i nes revisorerna vara så klart, att de finna I sig nödsakade uttrycka den åsigt, att admiti nistrationen, vid afslutandet af här ifrågavarande aftal, öfverskridit den dem meddelade fullmakt: : Väl innehåller sockenstämmpnämdens beslut, att administrationen icke skall vara för-j bunden, att sina åtgärder före vidtagandet I till stadens invånares eller nämdens pröfning I anmäla; men tydligt är, att dervid icke kan -1afses andra åtgärder ön sådana, som grunda si sig på och öfverensstämma med den gifna fullmakten. Så snart deremöt fråga uppstår om träffandet af något aftal, antingen gå-Å ende utöfver det uppdrag som blifvit admiI nistrationen i laga ordning gifvet, eller stående i strid mot den meddelade fullmaktens uttryckliga bestämmelser, finnes ingenannan väg, på hvilket ett sådant aftaT kan lagligen I bringas till stånd än genom inhemtande af I huofvudstadens invånares eller. den å deras vägnar beslutande. myndighetens. samtycke, det är, genom anskaftiande af en ny fullmakt, i tillkommen i enahanda ordning som den urI sprungliga fullmakten. Aftal, träffade utah I deras vetskap och samtycke, som aftalet rörer, kunna icke för dem vara förbindande, och då hufvudstadens invånare icke medgifvit att gaslysningsaktiebolaget skulle erhålla rättighet att för den till enskilde levererade gas låta betala sig ett sådant pris, som det hvilket blifvit i öfverenskommelsen mellah administrationen och bolaget den 26 Jani icke vara för -hufvudstadens invånare binicke. bestämda, kan denna öfverenskommelse i dande. j zBehöfdes något stöd för den åsigten, att administrationen i förevaraände fall gått utöfver sin befogenhet, kunde revisorerna i hänvisa till administrationens eget yttrande, då år 1854 ett å båne bragt förslag att till i 6 rdr 32 sk. bko pr 1000 kubikfot höja prii set å den enskilda gasförbrukningen, afvisades med den förklaring, att kontraktet emellan administrationen och direktionen, etter att till följd af gifna föreskrifter hafva i blifvit öfverståthållareembetets och gaslysi ningsaktiebolagets pröfning uncGerstäldt och iaf dem jemväl godkändt och stadfästadt, är att betrakta såsom ett mellan Stockholms iad och gaslysnings-aktiebolaget ingånget i kontrakt, deri administrationen och dircki tionen icke vidare äro berättigade att till i endera kontrahentens eller bådas fördel sjelfiligt vidtaga nägra förändringar. ; Det har icke undfallit revisorerna, att i kongl. öfverståthållareembetet i dess olvani berörde skrifvelse den 4 Juni 1856 förklarade sig uppdraga? åt administrationen att afsluta den ifrågavarande öfverenskommelstämmonämdens beslut åt öfverståthållareembetet förbehållna rtätt att pröfva administrationens förslag, icke meddelade öfver ståthållareembetet någon befogenbet att å hufvudstadens invånares vägnar bevilja förmåner eller åtaga förpligtelser, gående utöfver de gränser, som stadens invånare sjelfve i laga ordning utstakat, så var administrationen icke berättigad att af öfverståtisen; men alldenstund den genom socken-i.hålläreembetet mottaga ett uppdrag?, hvilket ehdast kunde gilvas af administrationens ! principaler, so n äro sladens invånare, hördh: äsockenstämmor eller beslutande genom; sockenstämmonämden. Öfverståthällareem! betets berörde föreskrift förändrar alltså in-: genting i afseende på karakteren af. administrationens tillgörande i saken. Vid den uppfattning af detta tillgörande, för hvilken revisorerna nu anfört sima skäl, hafva de icke egt anledning eller befogen-, het att ingå i pröfning huruvida aftalet den 26 Januari 1857, betraktadt i och för sig, var välbetänkt eller ej; — huruvida den åberopade erfarenheten och granskningen verkligen. hade. satt .det utom-allt tvifvel, att den påräknade utsträckningen af gaslysningen ej någonsin skulle ha kommit till stånd, öm de derför ursprungligen fastställda vilkor förblifvit-i gällandexkraft, eller om administrationens äsigt i detta hänseende tilläfventyrs grundat sig på mer eller mindre oriktiga SES — eller ändtligen huruvida, ifall en förändring af vilkoren var oundviklig för uppnåendet. af: det åsyftade ändamålet, de gjorda medgifvandena dock icke voro alltför vidsträckta. Revisorerna tro sig nemligen ha visat, att så snart, såsom här var fallet, medgifvanden ifrågakommo, hvilka stodo i strid. mot den fullmakt, som innefättade administrationens enda befogenhet, så egde ingen annan än stadens invånare sjelfve att öfverväga och bestämma, om skäl förefunnos att ingå på ett så beskaffadt nytt aftal, likasom de ensamt ega sfgöra huruvida de vilja efteråt godkänna en utan deras bemyndigande företagen åtgärd. Revisorerna ha så mycket mindre kunnat uraktlåta att åt denna fråga egna den största uppmärksamhet, som, för den händelse det skulle blifva häfd att korporationer, hvilka handla å menigheters vägnar, kunde, utan anmärkning och itan alt menigheternas rätt bevakas af dem sådant åligger, på eget bevåg ingå aftal och pålägga menigheterna bördor, ingen kan förutse i hvilken omfattning ett sådant godtycke kunde kommu att begagnas. Attdet i här förevarande satl ingalunda är fråga om någon obetydlighetolinnes lätteligen, om. man.erinrar att en gasförbrukning ar 40 millioner kubikfot skulle, enligt det i kontraktet den 4 Juvi 1853 bestämda pris, stå konsumenterna 75.000 rdr rmt billigare än händelsen är så länge bolaget. debiterar 7.rdr 12 ,:öre pt 10060. -kubiktot, och :70,000 rdr rmt: billigar: än då de tå betalå 7 rdr rmt, såsom enlic: det nya altalet skulle ske under hela de: återstående kontraktstiden från 1870 årslut. Redan under år 1860 steg gaslörbrut ningen till öfver 49 urillioner kubikföt, oci. len summa, som utan hufvudstadens invå nares i. laga; ordning meddelade samtyck: erlades af.de enskilda gasförbrukarne, up ,ick således redan då, om förbrukninge: J—