Aftonbladet – 11 juni 1861, sida 3

anser BLANDADE ÄMNEN. Hoppande processioner. Sistlidne pingst dag företogs ännu en gång den sedan flera år hundraden tillbaka i Echternach (4 timmars väg från Trier, vid Sauer på Luxembourgska gräns området) på nämnda dag sedvanliga hoppande processionen under ett stort tillopp af menniskor Denna procession torde icke ha sin like på hel: jordens rund och skall vara en tacksägelsefes för upphörandet af den under namn af S:t Veitsdansen bekanta sjukdom, hvilken en gång i me deltiden herrskade -epidemiskt bland mennisko och djur i Echternach och dess omgifningar. De hoppandes antal utgjorde i år 9,100, de bed: jandes nära 2000. Hopparne räknas och antecknas bakom högaltaret, då de tåga genom kyrkan, hvarest man sedermera kan erhålla upplysning om resultatet. Processionen består at fanbärare, prester, sångare, bedjande och musikanter från trakten vida omkring; alla deltagarne i processionen hoppa icke. Hopparne, hvilkas antal omvexlar från 6000 till 12,000, bilda mellersta delen af processionen. Intressanta äro musikanternå, som skola åstadkomma takt vid hopandet och lifva de hoppande; ty utom moderna instrumenter ser man dem ha skalmejor, lyror. säckpipor och andra urmodiga musikverktyg. Processionen börjar i fria luften på preussiskt område, sedan en fältpredikan der blifvit hållen, tågar derpå öfver gränsen in på Luxembourgska området och skrider Slurligen uppför en hög stentrappa in i den på en höjd Pela na Sä Willibrörds-kyrkan. Vaggningarna med hufvudet i den såsom en sol STODp pr NP EN ger en egen anblick på afstånd; i örjan aflockar processionen den främmande åskådaren ett löje, men efteråt inger den et vemodigt intryck, isynnerhet då man ser, huru til och med gubbar med stor ansträngning deltaga i den hoppande dansen, huru flertalet af de hoppande dryper af svett och afkastar öfverkläderna samt huru litet emellan utmattade personer falla afsvimmade till marken. Processioner började denna gång kl: 9 på morgonen och va rade till kl. 1 e. m. Många unga personer, son mot betalning hoppa för andra, upprepa proces sionen flera gånger... Hela antalet al främlin gar denna pingstdag i Echternach kan beräkna: all minst 15,000; som nu den lilla staden knapp har 4000 invånare, så kan man lätt föreställa sig att trängseln och virrvarret den dagen äro bro sigare än på den lifligaste marknad. Efte: processionen hålles marknad, och på aftonen ut :öres öfverallt dansmusik; nästan alla främlingar vegifva sig dock straxt efter processionens slu på återvägen. a — Den stora Saltsjön. Man hör så ofta ta las om den stora Saltsjön, men de flesta torde e reta, att den är en af verldens. största natur närkvärdigheter. Den ligger omkring 80 eng nil på andra sidan om Klippbergen, omgifver if höga Tfjell, mycket högre än de förra Många floder och elfvar ha sitt utlopp i Salt sjön, men sjöns vattenmängd synes icke i någor märkbar mån deraf förökas, oaktadt flera a lessa vattendrag äro mycket betydliga och hvarjc vår svälla upp genom tillflöde från bergen. Enligt en år 1850 af de nordamerikanska fristateras regering föranstaltad undersökning och upp: nätning var sjöns omkrets vid stranden omkrin; 15 mil Dess vatten befanns vara saltare är wilket annat saltvatten som helst på jorden: ;ta; det innehåller nemligen 22 procent särskild: salter. Dess vigt befanns vara 1,17 (vattnet son enhet); till följd häraf kan en badande persor stå upprätt i vattnet !och ha hufvud, skuldro: och armar öfver vattenytan eller ligga utsträck: ned hufvud, händer och fötter öfver vattnet sjön har en mycket mörkblå färg, långt mörare är hafvets, men vattnet är klart. — Skådespelerskor furstinnor. På den sed naste tiden ha i Tyskland två äktenskap ingått: nellan: skådespelerskor och furstliga personer prins Löwenstein-Werthheim, har nemligen git: sig med Amalia Wollrabe i Berlin, och en herig Leopold af Sachsen-Coburg-Gotha med Constance Geiger i Wien. 1 — Sen död af ott sår. Den 26 Maj dog i London amiral Moorsom, hvilken länge varit disektör för Londonoch nordvest-jernbanan. Or saken till hans död var en operation. :som har hade måst undergå i följd af ett sår, hvilket Nn hade erhållit — vid Köpenhamns belägring 1807. 4