Aftonbladet – 11 juni 1861, sida 2

äro böjda att ge sitt bifall, om också med 1 vissa modifikationer. De sålunda inledda 1 underhandlingarne ha ännu icke framskridit långt nog för att man med säkerhet skulle kunna uttala sig öfver deras resultat, men i, vi hysa dock den förhoppningen, att saken is snart nog tillräckligt utvecklat sig för att, kunna bli föremål för ett närmare omordande. ; Man. finner ingenstädes någon antydning om innehållet af det förslag, som svenska kabinettet sålunda skall -ha framställt, och det vore fåfängt att vänta att vår regering skulle, i likhet med hvad som sker i andra änder, låta halfofficielt meddela något om hvad den tänker och förehafver i denna för hela norden så vigtiga sak. Det är i någon engelsk eller kanske numera till och med uti någon fransk blå bok, som vi skola jå någon reda på svensk-norska regeringens politik i detta hänseende. Så finner man i den för engelska parlamentet nyligen fram-j lagda blåa boken en depesch från svenska j utrikesministern till vår minister i London, vars. innehåll på ett glädjande; sätt vittnar derom, att ryktena om de nät, i hvilka hr v. Schleinitz skulle ha lyckats insnärja grefve j Manderström . och hvaröfver den tyska tidningspressen .så mycket jublat, varit ogrundade-eller åtminstone i högsta grad öfverIrifna, samt att: Carl XV:s regering fullföljer konung -Oscars politik i denna fråga och -illbörligt uppskattar vigten för de förenadet rikena deraf, att en folkrättsvidrig inblandaning från Tysklands sida i Danmarks inre angelägenheter med bestämdhet afvisas. Vil anse 0ss böra i sin helhet meddela denna redan: för ett år sedan affärdade högst märks liga depesch: Stockholm den 29 Maj 1860. Hr grefve! Det är oss Pekant, att den dänska Tegeringen fästat hennes Storbritanniska majestäts ae på de. förhandlingar, som nyligen egt rum inom de preussiska kamrarne rörande förhållandena mellan Danmark och Tyskland och isynnerhet på det sätt, hvarpå den preussiska utrikesministeri uttryckte sig med afseende på Tysklands öregifna rätt att ordna hertigdömet Slesvigs administrativa förhållanden. : Enär. danska regeringen, visserligen med kraft, men också med måtta, har protesterat mot dessa -oberättigade anspråk, behöfver jag ej inlåta mig på hufvudfrågan, så mycket mindre som den har flera gånger blifvit undersökt i de meddeländen, 8om härifrån gjorts den kungliga beskickningen i London : under loppet af der tidrymd af 14 år, som denna oenig het mellan Danmrrk och tyska förbundet har räckt. Jag behöfver således här-blott att anföra och att uppdraga er, hr grefve, att klart utveckla för den brittiska regeringen, att konung Carl XV:s tankar och känslor i afseende på denna sak: äro alldeles desamma ; som hans fader har ådagalagt, och att H: Maj:t vill följa den politik, som hans högsalige företrädare har föreskrifvit honom. Jag har derför, enligt H. Maj:ts speciella befallning att anmoda er, hr grefve, om att hos: H:s brit. maj:ts regering varmt understödja hvarje steg af kabinettet i Köpenhamn, som har till syftemål att befria det från de förbundna tyska makternas olagliga tilllag och eröfringsplaner. Till vägledning i afseende på det språk, ni har att föra i afseende på denna sak, behöfver jag blott hänvisa till min depesch af Oktober 1858. Situationen är ännu: densamma, utom att den blifvit mera allvarlig genom de af Preussen och Tyskland öppet uttalade anspråk rörande Slesvig. Jag-kan blott upprepa för er hvad jag då sade: Detta hertigdöme är och bör betraktas såsom: varande alldeles utom det tyska förbundets kompetens. Hvarje inblandning i hvad som rörer detta hertigdömes inre angelägenheter vär enligt vårt förmenande en otillåtlig inblandning af en frewmmande: makt, hvilken ej blott är stridande mot folkrätten, utan äfven mot norra Europas. heligaste intressen. Vi kunna icke au mera än-vid tvistens början gifva vårt samtycke till ett eröfringskrig från Tysklands sida; och vi äro fast Wivertygade att 3torbritannien ej skulle se en så an händelse med. likgiltiga blickar. Upprätthållandet af.den danska monarkiens integritet, som är garanterad af Europas största makter och: som utgör ett af hufvudelementerna för den europeiska jemnvigten, skulle ej xunna sättas på spel utan att det måste lifligt och könbbart verka . på oss. Jag har redan underrättat er om de allvarliga beslut, tili hvilka en sådan eventualitet skule kunna föra 98s; men långtifrån att önska den, uttrycka vi de uppriktigaste önskningar att den må kunna undvikas och att vårt goda förstånd med Tyskland må kunna bibehållas. ; För att uppnå detta i så utomordentligt hög grad önskliga resultat, anse vioss böra ännu en gång vända oss till hennes brit. maj:ts pe för att leda dess uppmärksåmhet på det ändamålsenliga, ja till och med nödvändiga i att söka aflägsna de faror, som ånyo hota Norden, genom att använda sitt inflytande hos vederbörande makser och först och främst hos Preussen förl: att förmå det till att icke vidblifva ett handlingssätt;som icke kan medföra annat än: olyckliga ; följder. Jag ber er, hr grefve, öppet uttala er härom till -lord John Russell och att för honom utveckla den allvarsamma farhåga, som H: M. konungens regering hyser, och för hvilken vi smickra : 088. med att britiska regeringen ej skall vara likgiltig. Ni kan äfven gifva den försäkran, att. vi på samma gång icke upphöra att råda den danska regeringen till den största moderation ; vi hafva anledning att tro att den är sysselsatt med att utarbeta ett förslug, hvilket, såsom man bör hoppas, kanl tillfredsställa de olika intressena och vinna bifall i monarkfens särskilda provinser. anderström.? — Vid föredragning den 10. sist. Ma; af l.