Aftonbladet – 8 juni 1861, sida 3

DICI VO SKrIalUd. HOI pladlil TI CIWCISSOHN ff) KANUUT honom eller kunde uppgifva hans namn, beslöts att uppskjuta målet för hans uppe Det enda, som Pettersson till ledning kunde meddela, var att ifrågavarande kusk samma afton var på hemtning hos baron Falkenberg, boende i Indebetouska huset midt emot börsen. — För några månader sedan omtalades attseparationskarlen Pierre Gauillemont, född i Frankrike och son till en kapten i fransk tjenst, medan han var sysselsatt med vattenhemtning från bryggan nedanför Gamla Myntet fallit i sjön och drunknat. Hans lik har i dT uppflutit i sjön invid Sutthofsbro i Stadsgården. En egen omständighet är att den omkomnes broder, f. sereanten Isidor Gauillemont, hvilken äfven en ängre tid varit separationskarl, var den som blef anbefalld att medelst en snaras fästande om liket uppdraga detsamma å land. Först sedan han fick upp den döda kroppen. igenkände han deri liket efter sin egen brode en omkomne tillhörde katolska församlingen, och vaktmästaren i poliskammaren Ericsson förklarade i dag att han ämnade bekosta begrafningen. — Biljettförsäljaren Låstbom var i går inkallad till poliskammaren derföre att han inne å gården til det hus midt emot kongl. teatern, der han har sin bostad, sistlidne måndag försålt en arkettbiljett till hr Lachners recett. Polisöfverkohstapela Cederborg hade varit så påpasslig att han från portgången varsnat tkommersen inne å den lilla gården och slog ned på Låstbom. Denne har erkänt att han å gården sålt biljetter, men ansåg att, då honom icke kunde förvägras att på egen risk uppköpa biljetter och sälja dem uti sitt rum, det äfven icke kunde förnekas honom att tillfälligtvis någon gån afyttra sin välfångna egendom på gården i det hus han bebodde. Hade han trott sig vara så noga bevakad, hade han nog anmodat kunden att stiga inom dörren och slå igen densamma. Innan utslag afkunnades förklarade slutligen Låstbom att han bestred tillämpningen af kungörelsen angående biljettförsäljning, emedan densamma icke, liksom andra kungörelser, inom året varit införd i Stockholms Dagblad. Att kungörelsen är anslagen i teaterförstugan medgaf Låstbom så mycket hellre, som, såsom han yttrade sig, der finnes 2:ne olika kungörelser änslagna, både den gamla, som stadgar vite af 5 rdr, och den nya, som stadgar vite af 25 rdr. Låstbom fälldes att böta 25 rdr, men begärde få lösa protokoll, emedan han ämnade anföra besvär hos hofrätten. Djurplågeri. Drängen J. Carlsson, anställd i tjenst hos hyrkusken Hagert, har i poliskammaren blifvit tilltalad för djurplågeri. Han skall nemligen, under det han med åkdonet väntade utanför ett hus, hafva af ren kitslighet mycket svårt piskat den ena af de detsamma förspända hästar. Carlsson nekade för angifvelsen under förklarande Satt han endast utdelat några snärtar med en af Lejas finare piskor, derföre att hästen ej ville stå stilla. Målet uppsköts till nästa tisdag för vittnens inkallande och ålades Carlsson att då vid 10 rdr vite åter vara tillstädes. s Hundprocesser. Dagligen bötfällas. i poliskammaren ett stort antal hundegare derföre att deras hundkreatur varit ute å gatorna, utan att vara försedda med munkorg och halsband, försedt med egarens namn och adress. Vitet för uraktlåtenhet att icke ha påsatt munkorg är 5 rdr, och lika stort belopp om icke halsband finnes å hunden. Många högst komiska scener förekomma vid handläggningen af dessa hundmål. Så infinner sig en bedagad mamsell, bärande å armen sin lilla trotjenare. Polismästaren. . Mamsells hund har varit ute utan munkorg. Mamsellen. Nådig polismästare, min lilla YPrisse är så sedig och snäll; han biter ingen menniska, och för resten finns det icke så små munkorgar att köpa; se bara, sån liten smal nos han har! Ack, det är ett så sött djur! Polismåstaren. Hjelper icke — mamsell pliktar för bristande munkorg 5 rdr och 5 rdr för halsband. Adjö! Mamsellen. Herre Jesus, såna lagar! De vilja alldeles äta upp de stackars hundkreaturen. Derefter företräder en fattig qvinna. Henne: hund hade varit utan munkorg och halsband. Polismästaren. Ni pliktar 10 rdr. Qvinnan. Kan icke betala, nådig lagman; jag är så fattig. Polismästaren.. Nå, då får ni aftjena böterna med sex dagars enkelt fängelse. Qvinnan. Herre Gud — jag har tre små barn hemma ätt försörja; de vänta på mat. Polismästaren. Hvem är fader till barnen? Qvinnan. Jag är inte gift — di haringen far. för han har rymt till Amerika. Polismästaren. Ni ska af undseende slippa att plikta, med vilkor att ni nästa tisdag infinner er här och företer bevis att ni låtit döda hunden, ty det är bättre att ni skaffar mat åt barnen än åt hundkreaturet. Qvinnan (niger djupt). Tackar ödmjukast nådig lagman — då ska lilla Millan äfven få göra sällskap. Polismästaren (som icke kunde afhålla sig från att le). Hvad, har ni en hund till? Qvinnan. Ja, nådig lagman, det är lilla Millan, en liten snäll hund; men det kan inte hjelas; hon ska få dö på sanima gång som Castor. ag tycker bara hvad barnen ska bli ledsna. olismästaren Mitt en gång afkurnade beslut länder eder till efterrättelse — adjö. Derefter ropas König i förstuga och förmak. Fram till polisskranket träder tyske bagaren König. Polnuitstaren:. Nåh, hr König har en hund, som varit ute utan munkorg och halsband. König. Ich habst man ken hund, den zugehör den gesäll Carlen. Kommissarien Ottonius. Jag åtager mig styrka, att König föder och hyllar hunden. Gesällen Carlin, nu tillfrågad huru med saken sig förhåller, berättar: för ett år sedan, då han från en madam å söder flyttade till König, hade gummans hund medföljt till König och derstädes blifvit hyllad, så att, då Carlen sedermera flyttade derifrån, hunden stannat qvar hos König. Sedermera hade gumman sålt hunden till König för några mjuka bullar. å König icke kunde förneka att hunden hade sitt tillhåll hos honom, fälldes han att böta 10 rdr rmt. — Hudiksvall den 1 Juni., Sistl. måndag greps härstädes af stadsfiskalen Akerström en från Me delpads häkte för någon tid sedan förrymd fånge, vid namn Pettersson. Efter atti Sundsvall hafva blifvit den 25 sistlidne November för inbrottsstöld m. m. dömd till 28 dygns vatten och bröd samt 4, års fästning, hade Pettersson beredt sig tillfälle att natten mellan den 18 och 19 sistl. Maj rymma ur häktet, der han under afvaktan af domens fastställande emellertid förvarats. Hit anländ norrifrån med ångfartyget Chapman natten till sistl. lördag, utan att hafva blifvit bemärkt då ångbåten låg i Sundsvall, tillgrep han kort efter sin ankomst hit en gesällbok af en person, som derom genast gjorde anmälan hos stadsfiskalen ; detta i förenin dermed att P 2