Aftonbladet – 6 juni 1861, sida 2

SDetta är allt hvad Hammarsköld vet om Lannerstjernas lefnadslopp, anmärker Atterbom i sinä Siare och Skalder, der äfven han citerar ofvanintagne biografiska notis, tilläggande: och mera derom vet — tills vidare — icke heller jag. Man ser, fortsätter han, :7att Lannerstjerna såsom yngling och ung man tillhörde Gustaf III:s hof. Huruvida han redan såsom page eller först sedermera författade sitt satirisktkomiska poem-?Pagead är mig obekant, men också ganska likgiltigt. Det var i sin tid mycket omtaladt, dock väl endast inom hofvets närmaste omgifningar. För nutiden består dess märkvärdighet egentligen i det -korrekturark, Kvari det befifihes på akademiska biblioteket i Upsala, med följande påskrift af den lärde M. Floderus: Hans majestät genomläste korrekturet af detta poem och förbjöd att något exemplar deraf skulle afdrasåledes är detta det enda som finnes. et utgör blett tolf qvartsidor och skulle tryckas i kongl. ordenstryckeriet 1777 hvaraf man alltså skönjer att författaren då var i silt nittonde år. Skildringens komiska salt är svagt. Dock kan den ega ett slags historiskt värde såsom en sedemålning af det dåvarande pagelifvet. Har det sanning hvad här säges om den mat, som bestods i pagernas Doning, så lefde Gustaf TII:s pager, åtminstone:i hvardagslag, föga mindre tarfligt än fordom Karl IX:s4 -.. Så långt Atierbom: Efter: denna nakna historisktlitterära ingress, hvilken utgör liksom fodralet till den romantiska sidan af Lannerstjernas lif, skall jag för min del framlägga hvad som blifvit mig bekant om såväl författarens som det särskilt omnämnda brikolltalets öde. Från min första barndom såg jag ofta i henmet ett fruntimmer af genomskinlig blekhet och en nästan ötverjordisk skönhet. Jag frågade en gång min mor, som syntes omfatta detta fruntimmer med den innerligaste vänskap, hvarföre den bleka frun såg så