Qvinnans arbete. Sd (Förs. TF gårdagsbladet.) Författaren sysselsätter, sig härefter med de särskilda industrigrenar, och främst bland dem med väfveriet — hvilka i några delar af Frankrike ännu bedrifvas på det gamla sättet... En. eller. högst två :väfstolar i det trånga rummet eller källaren sysselsätta: en eller två arbetare; dylika handväfverier, hvilka . för. hvarje. dag -bli. allt. mera säll; synta, finnas i Elsass,, Normandie och Norddepartementet. Man räknar blott, 4000-sådana.mot 20.000 maskinstolar i departementet Öfre Rhen. I S:t Quentin. är förhållandet omvändt; det industriella område omkring staden, som. sträcker sig, å ena sidan. till Cambrai och : Peronne. och på den -andra: ända till Vervins, sysselsätter ieke mindre än 70,000 arbetare, män, qvinnor och; barn, samt 40,000 handstolar... Längre fram återkommer Jules Simon till; att handväfveriet är en källa till välstånd för den. befolkning, som genom ängan . och, maskinen förstöres; den stora in dustrien uppreser sina praktbyggnader midt ibland det arbetsamma folket, likasom fordom feodalbaronens slott höjde sig öfver böndernas låga kojor. Handväfveriet har den .dubbla fördelen, att det bedrifves utanfför städerna och på arbetarens egen boningsort. 4 allmänhet har landtbefolkninI oen i grannskapet af stora städer det ej så illa. När, stockning i arbetet inträder, återvänder mans. till. sit. åkerbruk; . om detta lemnar en hvilotid, användes den vid väfstolen. Hela familjen finner sysselsättning; fadren . är .väfvare,.,barnen..spola, modren har sina särskilda bestyr, om hon icke måns gen gång sjelf. välver o, 5. V.? Den höga arbetslönen lockar folk till, fabrikerna; .men, i författarens: tanke, till fåmiljens stora skada, emedan de måste lemna sin Hushållning och sina barn. Förgälves bemödar. man. sig att prydligt måla fabrikerna och: göra dem drägliga; de.bli för qvianorna endast en förvisningsortir Ivestra Frankrikey der man odlar lin och hampa, bereder mun bådadera samt spinner , och, väfver. dem blott för hand. Iinneväfnaderna från: Bretagnevha länge,varit omtyckta i marknaden; ätmnwi dag er känner man, hos dem större sstyrka än hos de flandriska. Men Bretagne är envist; det spinner sitt lin på spiunrocken, vätver det för hand -och bleker.det på de daggiga ängarna. ; Bomullen och fabrikerna äro hotande medtäflare för dem; men de vilja hellre; duka under än: göra någon ändring. En vacker spinnrock med flera. spindlar och nätta spolar är ännu i dag den gåfva en bretagnisk bonde ger sin käresta. Snart skall den blott bli ett emblem, ett minne. En spinnerskas yrke ger, om ingen annan hjelpkälla kommer dertill, numera icke ens torrt: bröd, och--tiggerskorna, ha.alltid :sin spinnrock i de bretagniska,socknarne. Författaren talar härpå-om stickning och stickade varor, t.ex. stickade mössor. Paris uppslukar småningom dessa industrier i landsorterna och uppdrifvermaskinstickningen. För alt rädda sig, nedsätta landsorterna priset; häruti kan ej maskinstiekningen i Paris täfla; ty af det stickningsarbete som är så lämpligt för qvinnor på landet, kan en:pariserarbeterska icke lifnära sig.? — Följden blir: en ömsesidigt ruinerande. ?Sak samma vär det. medi en alldeles företrädesvis qvinlig industrigren, spetsknypplingen, hvars alster ej betalas efter sitt värde och som ger arbeterskan sparsam ersättning: I. Paris, der. det är så dyrt att lefva, har man endast undantagsvis förfärdigat spetsar; ty pariserfabrikernas guldoch silfverspetsar måste snarare räknas till shörmakarearbete... Af samma skäl -har Valenciennes nästan alldeles upphört att fabricera de efter staden uppkallade spetsarne. Det är ett svårt arbete, som erfordrar lång lärotid och tager arbeterskan helt och hållet i anspråk samf ; betalas till på köpet så illa, att.den näriga befolkningen i norra Frankrike allestädes förstår att förmånligare sysselsätta sig. Då mången gång flera månader, mån: gen gång ett år behöfves, för att tillverka en rulle på tre mötres, ocH spetsknypplerskörna ej kunna vänta så länge på sin arbetslön, är det vanligt att betala dem; så snart de ha en remsa (ungefär 25 centimeter) färdig på sin dyna. Häraf uppstår en börda och en våda för förläggaren, som släpper till tråden och dertill betalar arbetslönen i förskott. Det finnes i detta ögonblick också blott tre-arbeterskor i Valenciennes.. En af. dem, hvilken knypplar de äkta valenneiennes-spetsarna; förtjenar en dagspenning af 1 franes 30 cent.; de båda öfriga, som knyppla. den belgiska efterapningen af dem; något mera — 1. frane, 50 cent. : dagligen . med tolf timmars arbete. Arras fabricerar en temligen stor massa yanliga :spetsar., Arbeterskorna derstädes, hvilka uteslutande sysselsätta sig med sitt yrke, äro i allmänhet fattiga och okunniga.? En noggrann och, omständlig skildring af spetsfabrikationen i Alencon och af arbetsfördelningen dervid måste vi förbigå. Colbert kallade denna industrigren till lif, för att täfla med venetianarne. Moskinen kan ej göra. något intrång i denna husslöjd, då hittills ej lyckats d-rmed åstadkomma något bättre än tyll; dock lider; den stort men af den belgiska konkurrensen. En annan gren, för hvilken redogöres, är arbetena. i struts-, marabut-, hägeroch paradisfågelfjädrar, blommor af. papper, taft eller dylikt. Detta är hufvudsakligen. en parisisk industrigren, sedan först Italien och derefter Lyon varit öfverlägsna deri: Nära 6000: arbeterskör lefva i Paris af detta arbete. hrs De skickligaste: deri äro verkliga konstnärinnor, som med. kärlek studera;de naturliga blommorna och trognare afbilda dem in de bästa målare. Dagspenningen upp