Med anledning häraf, och då den betraktelsen iggå nära till hand;, att hvad som nu, redan RR nog, drabbade en häst, en annan gång, I ill ändå större olycka, kan vederfaras en menviska, uppstod inom läkaresällskapet en liflig I liskussion rörande-den för allmänna helsovården rögst vigtiga frågan om det skyddsmedel moti len hiskligaste af alla sjukdomar, hvilket under i sängse rabies canina bland hundar af författ-; ingarne föreskrifves. Det hade nemligen; cke undgått ledamöternas uppmärksamhet, huru i vämnda författningar dagligen i stor skala gäcas eller åtminstone från flera håll betraktas med n likgiltighet, som endast kan finna sin förklaing i sällsyntheten af hithörande sjukdomsfall. De allmänt brukliga nosgrimmorna äro ock både ill konstruktion och sättet hvarpå de appliceras ulldeles gagnlösa, hafvande mera karakteren afi n för hunden oangenäm halsprydnad än af ett! :edskap, tjenande till säkerhet för andra. Pål srund deraf uttalade svenska läkaresällskapet den ifvertygelsen, att vådan, som man vill. undvika, endast förebygges genom bruk af munlkorg i stället för den för skens skull anbragta nosgrimman, och genom ett sorgfälligt öfvervakande af en sådan föreskrifts efterlefnad. — Af Krigs-vetenskaps-akademiens handlingar har fjerde häftet för året utkommit: Det imnehåller: Nogle Trek til en Iheorie for Kanoners Styrke; Den nuvarande verksamheten inom franska armån och flottan; Slaget vid Lutter am Baremberg; Ett förslag till sneda fyrkanter; Fransmännens elan; Fälttåget i Kyrkostaten i Sept. månad 1860; Militär-litteratur; Officiella underrättelser. — Antalet af årets beväringsmanskap mom Gestrikland uppgår till 540 man, af hvilka 246 äro att till vapenöfning påräkna. Af öfriga 294 äro 202 kasserade och 37 af en eller annan orsak från vapenöfning befriade; 47 voro vid mönstringen frånvarande och 8 hafva evagt den fastställda afgiften för befrielse från väpenöfning. Bevärmgsmanskapets antal inom Helsingland (med undantag af Söderhamns stad samt Norrala, Trönö, Mo och Regnsjö, der mönstring ännu ej skett) uppgår till 591 man, af hvilka endast 301 skola undergå vapenöfning. Afde öfriga 290 äro 256 kasserade och :7 från beväringsskyldighet befriade; 11 hafva friköpt sig (deraf 4 endast från Hassela, af hvilka 3 ämna utvandra till Amerika) och 16 voro vid mönstrinen frånvarande. Största antalet kasserade är i 008 och Undersvik, i hvilka socknar alla beväringsskyldige (på förra stället 11 och på sednare 5) förklarades till krigstjenst dugliga. Dernäst kommer Hög, der af 7 man 5 kasserades; vidare Bollnäs, der af 76 man 52 kasserades, och slutligen Färila, der af 27 man 16 kasserades. I Bjuråker hafva 2 friköpt sig från vapenöfningsskyldighet :och en i hvardera af socknarna Ofvanåker,. Woxna, Färila och Ljusdal. Af Hudiksvalls beväringsskyldige, utgörande 27, blefvo 12 kasserade, 1 friköpte sig och 1 befriades från Saperiolningsskyltighet hvarigenom 2 voro vid mönstringen frånva-: rande. (Hud. W.) — Från Smedjebacken skrifver en korrespondent till ?Dalpilen? den 22:a: De stora förråder af jernmalm, som finnas inom ÅRET fa äro, såsom hvar man vet, en rik källa till rörelse och förtjenst. Också har man för att tillgodogöra dessa rikedomar anlagt Strömsholms kanal och Wessman-Barkens jernväg. Det är klart att meningen härmed varit att underlätta trafiken så att malmen kunde för billigt pris föras från Grangärdet till Strömsholm, för att sedan transporteras till de många svenska och finska masugnar som äro deraf i behof. Detta ändamål har likväl ej ännu kunnat vinnas och det endast derföre att transporten blir för dyr. Detta låter verkligen underligt. då man vet att kanalen och jernvägen just hade till uppgift att nedsätta transportkostnaden. Allmogen transporterar ännu för billigare pris än jernvägen, och kanalafgiften är så dryg att man mycket tänkt på att föra malm från Grangärde genom Tuna till Gefle-Dala jernväg och sålunda undvika både Wessman-Barkens jernväg .och Strömsholms kanal. Kanaltaxan är så hederligt. tilltagen, att flera personer ac: korderat sig till kontrakt med bolaget att få transportera sina malmoch jerneffekter långt under taxan, och sannolikt skulle äfven GefleDala jernväg låta pruta med sig då transporten kunde ske i stor skala. I en föregående artikel af denna tidning in: förde vi något om de vid kanalen nödiga förbättringar. Sedan det skrefs har nu ytterligare tvenne skutor: med jern der förolyckats och sjunkit. PRESES ER — Från Umeå skrefs förliden lördag: Väderleken är fortfarande mycket kall och ruskig, och våren framgår med nästan omärkliga steg. Snö qvarligger ännu på sina ställen och isarne tyckas icke så snart ämna ge vika: Umeelfven rensade väl i början af förra veckan, men fjerden ligger ännu och stänger farleden till staden för ångbåten Daniel, som i tisdags skulle anlöpa Nordmaling, men måste för is ankra vid Granskär, :; mil derifrån. Ett par andra fartyg lära ock samtidigt hafva inkommit till Holmsund; men i öfrigt är det ännu mycket stilla med sjöfartsrörelsen. Innan nederbörd af mera snö eller regn inträffar och en varmare väderlek, följer derpå, är det föga troligt, att sådden kan med hopp om framgång företagas, ehuru en och annan redan påbörjat sina jordkörslor. — Jakten CAurora, tillhörig Wattholma bruk, förd af skepparen Malmqvist och: på färd från Upsala till Stockholm, stötte förliden lördag vid middagstiden på den yttersta stenkistan vid Erikssund och sjönk genast. Lasten bestod af jern och 100 tunnor hvete, båda artiklarna tillhörande bruket: Lyckligtvis fraktades hvetet i säckar och kunde derföre genast efter olyckshändelsen lossas från den sjunkna jakten samt blef omedelbart lastadt på en vid Erikssund tillfälligtvis liggande mindre jakt, hvilken af ångfartyget Upsala förliden måndag inbogserades till: Stockholm, der hvetet kommer att torkas, för att kunna begagnas. Härigenom, och då jernet lätt nog lärer kunna upptagas, blifver ekadan ei så stor som man först trodde