Aftonbladet – 25 maj 1861, sida 3

RR an Tål ete E VE ne BA a ar ugen ett kallt vattenbad, hvarefter huden Safrefs och ingneds med olja. Det sätt att bada, som med ostromerska riket infördes i Turkiet och ännu isynnerhet i Konstantinopel och Kairo, i Smyrna och Alexandria är i flor, och hvilket slutligen genom Urquharts bemödanden kommit i bruk i London och hela England, härleder sig ursprungligen från Celsus och är följande: man för först i ett varmt och derefter i ett hettluftbad samt låter, sedan man en stund varit i det sednare, gjuta först varmt, derpå ljumt och slutligen kallt vatten öfver hufvud och bål, hvarpå man i full transpiration och alltjemt i adamitiskt tillstånd återvänder till kalla luften. Den förnämsta verkan af det turkiska badet är, att vatten och -andra -substanser genom huden afsöndras ur blodet och tillika -syre ur luften ingår i detsamma. Hvarföreman i det turkiska badet, trots den höga temperaturen, stänligt känner sig sval, är lätt att förklara; ty genom den oafbrutet försiggående utdunstningen i den torra luften uppstår kyla, och man kan derföre utan obehag fördraga en grad af hetta, hvilken man på förhand skulle ha förklarat för rig I det ryska ångbadet skulle man ej kunna tåla så mycket, emedan luften deri är mättad med vattenånga och någon utdunstning således ej kan ega rum. Men utan denna blir det ingen kyla i badet, och det är således lätt att förstå, att man känner sig mycket lättare och friare i det turkiska badet än i detryska. Förkylning genom den hastiga öfvergången från den heta till den kalla ga kan icke komma i fråga, ty då kroppen är helt och hållet upphettad, motstår den kylan ganska väl, och en stark temperaturvexling gör då icke det ringaste menliga intryck på honom. Såsom bekant är lider anSigtöluden, hvilken vi vanligen lemna obetäckt och som om vintern så ofta är utsatt för hastiga omvexlingar af kyla och hetta, alldeles ingen skada deraf. Det turkiska badet har också mycket kommit i bruk såsom botemedel. I alla de fall, då hudens verksamhet är störd, då blodet är öfvermättadt med förbrukade ämnen, såsom i gikt, reumatism, vissa nervlidanden och retningstillstånd för vissa organer; vidare hos personer. Åsom vistas i mera instängd luftiembetsverk och på kontor, är det turkiska badet af nytta. Det är icke något universalmedel mot alla sjukdomar; men säkert är, att det såväl för menniskans N. siska uppfostran som för botande af vissa sjukliga tillstånd visat sig vara af stor nytta. ån vs a ft UP ARRE KR —-En förfärlig bändelse. Under denna rubrik meddelar Buffalo Courrier följande: Under det att man för någon tid sedan vid Tidione i Pennsylvanien var sysselsatt att borra efter stenolja (naphta), framvällde plötsligt ur borrhålet en oljeström med sådan kraft, att den stej 41 fot öfver jordens yta och utgöt omkring äl tunnor i timmen. Öfver denna flytande. massa höjde sig gasen (benzinen) i ångform likasom en sky till en höjd af 50 till 60 fot. Hvarje eld i grannskapet blef ögonblickligen släckt, men af en sådan på ungefär 600 alnars afstånd, hvilken icke blifvit släckt, antändes gasen, och isammz ögonblick utgjorde hela luften en hvirflande flamma. Oljestrålen antändes och spred sig, lik en brinnande vattenkonst, öfver en omkrets al mer än 100 fot i genomskärning, under det att hvarje droppe föll ned såsom en flammande kula af sjudande olja, så att nu äfven marken rundi omkring stod ilågor, hvilka oupphörligt tillväxte och grepo omkring sig genom den nedfallande jan. Det var ett skådespel fullt af obeskriflig asa. Menniskor kastades tjogtals till marken ller slungades bort, och många fiydde, förfärigt förbrända och med brinnande kläder, skrikande och jemrande sig af smärta, bort från letta ohyggliga eldhaf. Man kunde tydligen inom Na krets skönja fyra Re som bokstafligen kokades i sjudande olja. En man, om var sysselsatt att gräfva en afledningsgrop ör att föra oljän ned-i det lägre jordlagret, dölades på stället, och man såg huru han förtärles af det glupska elementet. Hr H. R. Rouse, n person, som eger många oljegrufvor i traken, och hvars inkomster af dem FE poor till ner än 1000 dollars om dagen, stod nära intill sorrhålet och blef slungad mer än tjugo fot bort if explosionen; han kunde likväl ännu resa sig ;ch springa 10 till 15 fot längre bort, hvarefter vå personer kommo honom till hjelp, släpade :onom ur lågornas krets samt förd2 honom till tt närbeläget hus. Hvarje klut af hans kläder sar bränd, utom stöflor och strumpor. Hans hår var svedt, likaså naglarne, ögonbrynen och till ich med öronen; .pupillerna i hans ögon voro å godt som försvunna. I detta tillstånd lefde aan ännu i tio timmar och hade straxt efter kaastrofen så mycken sans, att han skickade efter :n embetsman och gjorde sitt testamente, hvar wan föreskref att 50.000 dollars skulle tillfalla listriktets fattiga, 200 dollars hvardera af de båda personer, som drogo honom ur elden o. 8. v. tan dog emellertid innan han hann underteckna estamentet. Utom de ofvannämnda blefvo sex jersoner; hvilkas namn. man icke kinner, ögonnlickligt dödade; skeletterna af fem andra urskil.as ännu tydligt inom lågornas krets, och flera rämlingar, som kommit för att åse arbetet med borrningen, saknas. Man tror att många, som sefunno sig nära intill borrhålet, blifvit alldeles orända till kol. Omkring 30 personer blefvo svårt ch många andra lätt sårade. I samma ögonnick, som explosionen skedde, antändes allt i värheten — ända till-ett afstånd af 300 till 400 iInar. — och arbetsbyggnader, maskinhus och sostäder voro med ens inhöljda ilågor. Pannan sid Dobbs grufva, mds 400 alnar från platen, flög i luften med ett förfärligt brak, hvarsid maskinmästaren Wesley: Skinner dödades sgonblickligt och lågorna erhöllo ny näring. Vid lenna -tid var hela luften ett haf af flammor; oljestrålar, som oafbrutet sprutade upp till en vöjd af 40 fot, bildade likasom en flytande eldoelare, under det att gasen ofvanför densamma på enomkrets af 100 fot, flammande och exploierande, böljade upp mot. himlen och likasom ycktes slicka molnen med sina eldtungor. Hela iden under det att denna förfärliga brand rasade, var braket-af elden och explosionerna så starkt, itt det lät som när en orkan eller tornado skasar urskogens träd. Lågans intensitet var så stor, att-ingen kunde närma sig på 150 fots afstånd utan att få kläderna svedda och erhålla brännsår. Det var. det förfärligaste, men tillika mest storartade fyrverkeri, som menniskor någonsin bevittnat. Ännu följande dagen fortfor oljan att flammande välla fram med samma regelmässighet. och hastighet, utkastande, såsom man antog, minst 100 tunnor i timmen och betäckande en ofantlig jordyta med lågande olja, Förlusten för egarne af grufvan kan uppskattas till 20-25,000 dollars om dagen. Intet menskligt väsen förmår släcka lågorna, och oljan skall fortfara -att brinna tilldess källan är uttömd. Hvarken penna eller tunga förmår beskrifva eldens raseri eller det storartade i detta fasansfulla skådespel. — Framsteg i verldstelegrafien. Ryska regeringen har föranstaltat om anläggning af flera telegrafledningar i östra Asien. En kommer att gå från Amur till Nowgorods hamn vid Japanska hafvet, en annan från Kasan till Omsk och en tredje från Omsk till Irkutsk. Om man nb äfven utför linien Irkutsk-Kiachta-Chåbarowka, så är det östra halfkletet omgjordadt af telegrafer. Liniernas längd blir: Amur-Nowgorod 1900 verst Kacan-Omsk 1900 verst. Omsk-Irkutsk 2470