SKUGGSPEL. TIDSOCH SEDEMÅLNINGAR Ar EMILIE FLYGARE-CARLEN. Liljan på Sotenäs strand. Nåväl, Juanna, detta att börja med... Jag blir eg fordrande, och du skall aldrig behöfva beklaga dig öfver en man, som älskat dig nog länge och nog djupt för att ha lärt att styra sig sjelf och i första rummet se på din lycka. Vid detta sansade och ädelsinnade svar framräckte Juanna handen.... Förbundet var afslutadt. Tvänne månader senare hade man på Byborg firat både bröllop och begrafning. Dottern hade ombytt namn, den gamle fadern hade ombytt oning: nu sof herr Tönne godt i sin djupa bädd, och Juanna uppehölls af den höga känslan att hafva beredt honom den största sällhet, han kunde erfara, innan han fick utbyta jorden mot himlen. Omkring en månad efter begrafningen egde en dag i Mars följande samtal rum emellan de unga makarne, :hvilka bebodde den undra våningen. Juanna satt i ett litet hörnrum och var sysselsatt på den långa söndagseftermiddagen med att utlägga korten: till en patians, hvaraf hon syntes vara helt och hållet upptagen. Den nye äkta mannen halflåg på soffan med en avisa i handen, : och den lille Lauritz sof i andra börnet på en fiol, som hans styffar gjort åt honom, och på hvars trådsträngar han gnidit, tills han öfverraskades af sömnen, ännu hållande stråken mellan de små fingrarna. Ett parfgånger hade Engelbert lagt bort 5) Se A.B. n:o At, 45,47 49, 51—59, 61, 63—64, 7, 00 100, 1, 00, 100: 108 109) 121, 112, LÄ och OT na 103, 106, r) , ? kd