Aftonbladet – 23 maj 1861, sida 3

rm rr 3 RR TREE ers gånger mot ett honorar af 5200 rdr sv. rmt. kosevos— JRR UTRIKEN Med ångfartyget Bore, som i går afton ankom, och ångfartyget Skåne, som inträffade i dag på morgonen, ha vi bekommit flera dagars utländsk post. Tidningarna från London gå till den 18, från Paris, Brissel och Berlin till den 19 samt från Hamburg till den 20 dennes. FRANKRIKE. Efter det tal, som Billault den 15 dennes höll i senaten i anledning af Syriens före-stående utrymmande af de franska trupperna och för hvilket vi i korthet efter ett telegram redogjort, uppläste han Thouvenels depesch till franska sändebudet i Konstantinopel, hvars hufvudinnehåll äfvenledes redan är bekant. Billault afbröts ofta såväl under talet som under Ser af depeschen af lifliga bifallsyttringar. Ur den sistnämnda meddela vi här slutet: Vi skola alltså utrymma Syrien på den i pariserfördraget bestämda dagen; men vi göra det först sedan vi högt uttälat våra farhågor och enträget uppmanat Porten att bevisa, att den verkligen efter sin försäkran kan förfoga öfver medel. som äro af nöden för att betrygga de kristna mot förnyandet af de olyckor de utstått. Viskola. således icke ha försummat någon af våra pligter. Å ena sidan ha vi för makterna utvecklat de skäl, som förmått oss anse utrymmandet före reorganisationen af Libanons förvaltning för tidigt; å andra sidan ha vi icke försummat någonting, för att förmå Porten att uppfylla de förbindelser, som hvarje ordnad regering har till sina undersåter. Enligt ett internationelt fördrag kunde vi ingenting vidare göra, och vi ha uppfyllt vårt åtagande, men utgången af den tidsrymd, hvarunder vi varit bundna af de förpligtelser, som uppstått genom ett med de andra makterna öfverenskommet och faststäldt fördrag, återgifver oss hela vår frihet i omdöme och förfarande (Bifallsyttringar). Vi skola nu, lösgjorda från hvarje särskild föreskrift, kunna fritt pröfva de händelser, som kunna inträffa i Syrien, och vi behöfva ej dölja för Porten, att århundraden gamla traditioner åläg; a oss pligten att lemna de kristna på Libanon verksamt understöd mot nya förfölJelser (Allmänt bifall). Under diskussionen i denna fråga visade sig temligen allmänt bland senatorerna en fiendtlig stämning mot England. I en korrespondens från Paris försäkras det vare ganska visst att Frankrike, i händelse at nya oroligheter i Syrien, genast skall intervenera, utan att låta Englands föreställningar inverka på sig. Europa må, säger äfven Patrie, vid ett nytt uppror rådslå så mycket det behagar; hvad Frankrike beträffar, så skall det genast uppträda med handling. Ett förslag att ställa Libanon under en enda kristen chef skall finna mycken anklang. Nyssnämnda tidning föreslår. att införa allmän rösträtt på Libanon och låta genom omröstning afgöra om detta förslag. Förhållandet mellan England och Frankrike uppgifves ha antagit.en ganska retad Karakter till följd af den syriska frågan. Hvad som i synnerhet skall Hä väckt förbittring i England, är att en rysk eskader begifver sig till de syriska farvattnen, hvilket man tillskrifver franskt inflytande. Från den södra konfederationen i Förente Staterna ha tre kommissarier, hrr Sancey, Bort och Dudley, ankommit till Paris för att utverka den nya unionens erkännande. De lära äfven skola begifva sig till Tyskland och Ryssland i san:ma uppdrag. I Vincennes arbetar man för närvarande på små kanoner efter modellen af de Gingols, som tagits från cochinkineserna. De skola vara -synnerligen tjenliga för skjutning med kartescher och-skrot. ranska akademien har nu för sin del afejort frågan om det stora kejserliga SN set. Efter tre omröstningar, i hvilka allesamman George Sand erhöll 8, Jules Simon 8 och Henri Martin 7 röster, hvaremot Thiers fick först 1, derpå 2 och slutligen 4 röster, föreslogo Falloux och Dupin, att akademien denna gång äfven skulle rösta på sina egna medlemmar, enär endast akademiens egen blygsamhet, men icke det kejserliga dekretet om priset uteslutit dem från konkurrens. Så skedde också, och vid den fjerde omröstningen bekom Thiers för sin kejsarrikets historiat 18 röster, George Sand 5, Martin 4 samt Simon och Guizot hvardera 1: Saken är dock ej härmed slut, ty detta val erfordrär stadfästelse af hela franska institutet i generalförsamling. Thiers lär ha för afsigt alt, om institutet stadfäster akademiens val, anslå halfva priset, 10.000 franes, åt författarnes förening och andra hälften åt konstnärsföreningen. Den 15 dennes hade aktieegarne i Suezkanalbolaget bolagsstämma, hvarvid hr Lesseps afgaf en för företaget ganska gynsam och: med stort bifall mottagen berättelse. Förbindelsen mellan de båda hofven uppgafs skola vara verkställd nästa år, om också icke för större fartyg. Kostnaderna skola understiga förslaget. ENGLAND. Lord Granville har i underhuset förklarat, att England erkänner en effektiv blokad af de amerikanska hamnarne. Beträf:ande hvad som bör anses för krigskontraband, måste hvarje särskildt fall afgöra detta. . Den officiella tidningen London Gazette meddelar nu den kungliga proklamationen rörande Englands ställning till de krigförande parterna i Amerika. De britiska undersåterna anmodas deri att iakttaga den? mest fullständiga och ovilkorliga nentralitet, ! och regeringen förklarar sig ha beslutit in-; taga en fullt opartisk ställning till de båda ANN