Aftonbladet – 23 maj 1861, sida 2

FREE cb Rn RUE GC BV GIAHSS Gr ror i väsentlig mån, huru åtskilliga andra stora frågor, som vänta på sin lösning, under den närmaste tiden skola gestaltg sig. Det vill synas som skulle politikern vid Seine blifva något förskräckt öfver det in-: tryck som Italiens frihetskamp gjort på an-lj dra håll-och som skulle han hysa några farhågor att om de förtryckta nationaliteterna på en gång och i en större utsträckning skulle röra på sig, detta skulle. kunna återjs inverka på Frankrike. Han har derföre gjort sitt inflytande gällande hos den italienska : regeringen, för att hindra hvarje företag emot Österrikes återstående besittningar uti Italien, hvarpå patrioterna i Ungern väntat såsom en signal, för att höja den ungerska sjelfständighetens fana och formligen bryta med österrikiske kejsaren. Han har derföre: äfven låtit Monitören medelst en not hälla litet kallt vatten på den polska entusiasmen. Han önskar att hädanefter såsom hittills ha en hop sådana frågor öppna, för att derigenom hålla i sehack kontinentens legitima monarker; men han vill icke, att de nationella rörelserna skola vexa honom sjelf och alla hans diplomatiska konster öfver hufvudet. Men sedan den politiskå reaktionens makt en gång är bruten, sedan de förtryckta folken åter blifvit lösta ur den dvala, hvaril. reaktionen liksom genom en förtrollning hållit dem fångna, är det icke så lätt att säga till rörelsen: härintill skall du gå, men icke vidare ! Ungern låter icke af missräkningarne i afseende på väntade tilldrågelser uti Italien förmå sig att falla till föga inför österrikiska regeringen och afstå från sina nationella fordringar. Telekis död har gjort ett djupt och smärtsamt intryck; men Ungerns sak har derigenom på det hela icke försvagats. Af de upplysningar, som numera från särskilda håll börjat ingå, finner man at orsaken till Telekis förtviflade. beslut skal: ha legat deri, att han börjat inse att på der revolutionära vägen för närvarande intet kunde uppnås och att nödvändigheten nm föreskrefve den taktiken, att endast kämp: för återupprättande af den gamla personalunionen och att söka komma till en öfverenskommelse med Österrike på grundvalen af 1848 års författning, men att Telekisaknat kraft att kunna öfvertyga sitt parti inom landet om denna nödvändighet. Den närmaste anledningen till den starka öfverretning, hvilken bragte Teleki till sitt förtviflade beslut, lärer, enligt åtskilliga korrespondenters uppgift, ha varit ett bref från Kossuth, hvaruti denne sade honom att man för ögonblicket icke kunde räkna på något understöd hvarken från Frankrike eller från Italien. Kossuth underrättade honom dessutom derom, att Frankrike, i anseende till förvecklingarne i Orienten, Italiens ordnande, hvarmed det gick ganska långsamt, rörelsen i Polen, de politiska förbindelserna med England samt händelserna i Amerika, skulle uttala sig emot hvarje rörelse i Ungern; att det för öfrigt, 1 betraktande al dröjsmålet med Garibaldis och Cavours förlikning samt i följd af italienska armåns organisation, blefve materielt omöjligt för Frankrike och Italien att kunna inom ett år bistå Ungern. Kossuth gaf derföre Teleki det rådet att så mycket som möjligt lugna sitt parti och uppskjuta med allslags revolutionär rörelse., Dettagjorde ett. lifligt och djupt intryck på Teleki. Han började tvifla på sin mission, sökte närma sig Deak och leda cheferna för sitt parti in på en annan bana, såvidt detta kunde ske utan alt han för mycket -blottställde sig sjelf. Denna omkastning, ehuru gjord med den största försigtighet, förblef likväl icke alldeles obemärkt. Man började kasta ut misstankar emot honom; man sade att han gifvit löften åt kejsaren af Österrike o. s. v. Deak; hvilken han skänkt sitt fulla förtroende, sökte förgäfves trösta honom. Telekis kraft var bruten, och katastrofen lät ej vänta på sig. Hans närmaste vänner tro. att han troligen kände att hans död skulle gagna och föra partierna till en önsklig enighet, och de säga: SHan har som Curtius störtat sig i afgrunden?. Efter Telekis bortgång är Deak obestridligt chef för hela det nationelt-radikala partiet. Han önskar för närvarande ingen annan strid än den som kan utkämpas på fredlig väg. Men med jernhård konseqvens håller han fast -på personalunionens återställande och vill: icke höra talas om Ungerns inträde i en konstitutionell österrikisk helstat. Han är en man, skapad för de parlamentariska striderna, och spelade redan en betydande roll före 1848. Utan tvifvel är det en lycka för Ungerns framtid, att dess kamp mot Österrike för ögonblicket tagit denna vändning. Genom det sega, ihärdiga motstånd, som Ungern hittills gjort och fortfarande skall göra mot Wiener-kamarillans både falska förespeglingar och tomma hotelser, kan det bäst blotta och försvaga den nyaste: österrikiska macchiavellismen och tillintetgöra de bräckliga illusioner, som det s. k. riksrådet har sig angeläget att söka framkalla. Enligt telegrammer från Pesth hade diskussionen rörande det af Deak framlagda adressförslaget,. som fordrar fullständigt återställande af det lagliga tillståndet från 1848, innan någon Kröning i Ungern och ett derigenom skeende erkännande af kejsar Frans Josef såsom Ungerns konung kan ifrågakomma, fortgått i flera dagar. Till och med Eötvös, en af de mest moderata bland Ungerns mera betydande politiska män, understödde denna adress och det synes otvifvelakftigt, att den blir antagen med stor majoritet. Å andra sidan heter det i underrättelser från Wien, att ministerkonferensen beslutit att, om Deaks adress antages, besvara den med att upplösa ungerska landtdagen och