Aftonbladet – 22 maj 1861, sida 2

0 diuntrft EMV Här slutade det Törsta försöket. i; Men snart kom ryttmästaren; hvarken efterhängsen, hjertnupen eller förstörd, en utbildad man, värd aktning och sjelf fordrande aktning. Han fömyade sitt anbud: till Juanna, och då hon i sin vanliga kylighet framställde den öbenägenhet och den ovilja, hon hyste mot en ny förbindelse; rynkade Kan blott lindrigt. ögonbrynen; icke nedlåtande sig till hvarken böner;föreställningar eller ens en enda kärleksfras ..... 0 Det här går mera af sig sjelft än ja hoppades !4sade: dagen derpå Juanna ti sin vän Konkordia, som med sin lille son, herr Peder Gude, kommit på besök, derom hemligen anmodad af herr Tönne, som hade stor aktning och stort förtröende för dei raska, vänfasta och tjenstaktiga pastorskan i Grafverna: : Hvilket går af sig sjelft?4 frågade Konkordia,, som nu föreföll mera qvinlig och fryntlig än fordom. el Naturligtvis afslutandet af min kusins nya frieri. Du har värit tillräckligt länge ensam inne hös far för att känna saken, Det gör jag ock, men defföre begriper jag icke hvad åå menar med att afslutandet skulle gå af sig sjelft. Och jag, återtog Juanna, tycker att meningen bör vara klar. Ser du ieke hur utmärkt aktningsvärdt Engelbert emottagit sin andra korg. Jag tror att han friat endast -derföre .att han ansett som ett slags skyldighet att göra om saken. Min bästa Juanna, nun era behöfver man ej oroas öfver att tala med dig om hvad som helst.4 Det är sant. Tala derföre hvad du vill ! Nåväl... Hvad beträffar ryttmästaren, så finnes hans -känsla för dig ännu i behåll, fastän han har klokhet och erfarenhet nog att hvarken visa sig ömklig eller löjlig. Dessutom hoppas han förmodligen att hans återhållsamhet skall göra någon sorts intryck på dig... I öfrigt har det gått med