Aftonbladet – 21 maj 1861, sida 3

gen för 12.000 franes, UTRIKE : DANMARK. Vid Roeskilde ha demonstrationer, bestående i fönstrens utslående o. s. v., egtrum mot baron Direkinck-Holmfeld, med anledning af hans såsom landsförrädiskt ansedda upptråraade uti tyska tidningar. Jag I Komiten för skjutföreningarne har i förra månaden från i England bosatta danskår erhållit en gåfva af 20 Enfields-studsare och lärer hafva att vänta sett ännu betydligare bidrag från samma håll. En onämnd har äfven skänkt dertill 1000 rdr (svenskt); och de 1844 rdr (sv. rmt), som insamlats för en kanonbåt,. ha äfven blifvit aflemnade till komiten för att användas till dess ändamål: Danske öfverpostmästaren i Hamburg har förklärat för osanning och gement förtal den af flera tyska blad utspridda underrättelsen att bref till politiska personer i Slesvig och Holstein Öpprras och läsas på danska postkontoret i Hamburg. FRANKRIKE. Den 15 dennes tillkännagaf herr Billault i senaten, att Frankrike skulle utrymma Syrien d. 5 Juni, samt anmärkte tillika, att detta vore att tillskrifva missaktningen för Frankiikesråd: Europa och icke Frankrike utrymde: Jandet. Efter de franska truppernas aftåg skola 6 franska örlogsfartyg Kkryssaifarvattnen vid I Beyrut. England handlar gemensamt med Å Frankrike. Dess flagga skall svaja jemte den franska och den ryska., Om andra åtgärder Tblicaf nöden, skall man draga försorg om sådana. Ministern tillade, att Frankrike nu vore det europeiska uppdraget qvitt och jåter erhållit full personlig frihet. ÖSTERRIKE. Följande detaljer, som föregingo och till en del förklara . Telekis sjelfmord, ha numera blifvit -bekanta:: Sedan en längre tid tillbaka led grefve Teleki af en obotlig magplåga, hvilken häftigt angrep hans dessutom mycket känsliga nervsystem. Men ehuru den deraf föranledda förstämdheten eller retligheten itemperamentet aldrig förut observerats af hans vänner, hade dock en viss bitterhet i lynnet, tecken till leda och svårmod å hans sida under den sednaste tiden öfverraskat dem och gjort dem något appmjkeanpare på honom. 95Så hade han några dagar före sin död varit hos Deak samt häftigt och med ovilja yttrat sig om de misstankar, för hvilka han skulle varit utsatt från emigranternas sida. Isynnerhet Italade-han om en af baron Josika skrifven artikel, som på det högsta upprört honom. Blott: Deaks tröstande yttrande: Hvad säger -.man icke allt om mig! kunde till någon del lugna honom, ehuru blott för en kort stund. Hans melankoli-tilltog allt mer, och ganska betecknande är det svar, som Teleki två dagar före sin död gaf en dam, som frågade honom hvarföre ban köpt sig nyä pistoler. Det är det bästa medel — sade han — att för evigt befria. sig från mången misshaglig persont. :Dubbelmeninen i dessa ord kunde naturligtvis ingen ana. Något mera misstänkt var Telekis beteende dagen före hans;slut.. Till en af sina bekanta sade han: Jag skall icke snart återse er, min ivän! Till ensaf sina: slägtingar, som talade med honom om prakten i;hans nya våning, sade han: Jag skall om några dagar flytta till. en annan, hvarest, såsom jag tror, jag kommer länge att bo. Hans bekanta tala om den tankspriddhet, som de funno hos honom dagen före hans död. 5å hade han -helsåt Fötvös på gatan med; orden: God dag, ärevördige herre; amen stråx derefter ursäktat sig med att han tagit miste på person. Om aftonen hade hån varit i ett sällskap hos Paul Hajnik, -och likaledes der varit ganska tankspridd; han ville t.7 ex. aflägsna sigrutan hatt och öfverrock. Han hade tidigt kommit hem, och hans slägtinge grefve Julius Teleky hade hört honom ända till midnatt gå fram och tillbaka i sin kammare. Efter midnatt klappade Tisza Kalman påhans sängkammardörr, hvilken efter ett långt dröjsmål öppnades, hvaraf -Tisza förmodar, att Teleki då hade. undandolt pistolerna för honom. Efter Tiszas afltägsnande skedde gerningen, och en nattväktare hade emellan 1 och !, 2 hört ett doft ljud, som han ieke kunde förklara. Protokollet öfver den å Telekis lik verkställda obduktion upplyser att grefven lidit af fortsatta blodkongestioner åt hjernan, att matsmältningen aldrig hos honom kunnat försiggå utan stora plågor och häftiga .slitningar, och att han skjutit sig med en pistol, hvarur kulan hade trängt in i: hjertsäcken och venstra hjertkammarväggensoch vidare genom mellanrgärdet. tills den stannade mot första ländknotan. Kulan passade fullkomligt till den vid likets fötter liggande Tpistolen och liknade alldeles några andra dor i den aflidnes pistolchatull, hvarjemte intet: spår af yttre våld föröfrigt var synTligt å kroppen. Å Kejsaren har gifvit enservisk deputation felt svar, som uppenbart lägger an på att egga servierna mot magyarerna. Han erlinrar dem att. de böra göra sina nationella rättigheter gällande sedan de nu, enligt sin önskan, blifvit förenade med Ungern, och påkallar nästan: rentut deras hjelp. mot. ett Jungerskt uppror, idet han uppmanar dem Tatt offra lif och egendom för statsenheten. Sedan hertigdömena. och Romagnan blifvit förenade med Piemont anses jästningsyrkanten vid Mintio ej längre säker, ty una position kan kringgås österifrån. För t betäcka Po-linien är österrikiska regen således göra äfven Padua, som