Aftonbladet – 21 maj 1861, sida 2

I STOCKHOLM den 21 Maj. I närvarande ögonblick, då man afvaktar underrättelser om den första större blodiga sammandrabbningen emellan den nordamerikaneka unionens och det separatistiska slafveriförbundets trupper, torde följande i Journal des Dbats förekommande -uppgifler rörande skillnaden i lifskraft och progressiv utveckling emellan de fria staterna och slafstaterna icke sakna intresse: Amerika är det land, der mån finner de flesta bevis för den sanningen, att menniskans arbete är fruktbringande i samma mån som det är frilt, samt att bästa sättet för produktionens organiserande är det som medvifver: det största möjliga mått af frihet. istorien om Förenta Staternas.:underbara framåtskridande alltsedan detillkämpade sig sitt oberoende är ej annat än en framställning af den kraft, som arbetets frihet bär i sitt sköte. Man har derföre svårt att förklara huru i detta stora land tvångsarbetet under dess mest -brutala. form; slafveriet, kunnat finna försvarare, och att der finnas så många stater, hvarest man med en oerhörd envishet drifver den satsen, att slafveriet är en laglig grund för samhällsordningen, samt att man ej kan bättre befordra utvecklingen af nationalrikedomen än genom slafveriets bibehållande. De stora slafstaterna, såsom t. ex. Virginien, behöfva emellertid endast rådfråga sina egna häfder och göra sig redo för den del, som tillfallit dem af unionens allmänna välstånd i jemförelse med de fria staterna, för att få veta hvad det kostar en stat att organisera sig på slafveriets grund. Efter frihetskriget var Virginien afgjordt den förnämsta bland staterna. Vid 1790 års folkräkning befanns det ega 748,000 själar (deruti Oe na de svarta, om hvilka man nu gerna skulle vilja påstå att de ej ha någon själ): hela mnionen egde då ej fullt 4 millioner. Näst efter Virginien var Pensylvanien den folkrikaste stat, men dess folkmängd gick likväl ej till fullt 434,000. Staten Newyork hade då ej mer än 340;000. Af de båda slafstaterna Maryland och Norra Carolina räk! nade den förra 320,000, densenare 394.000. Men huru förändrade äro icke i närvarande stund dessa förhållanden... Virginiens folkmängd har -visserligen nu stigit. till. nära 1,600,0003 men Pensylvanien, som kort efter frihetskriget -upphäfde slafveriet, har nu 2,925,000. Staten Newyork, hvilken, i likhet med Pennsylvanien, -afskaffade slafveriet, har nu en folkmängd af 3,850,000. Den fria staten Ohio, som år 1790 ej ens fanns till som stat och på hvars jordyta man då knappt skönjde några byar; spridda långs den flod, som gifvit staten sitt namn — Ohio har nu 2,378,000 invånare. Norra Carolina, som då stod framom Newyork, har nu icke en fjerdedel af sistnämnda stats befolkning; och Marylands folkmängd, som vid den tiden nästan gick upp emot Newyorks, utgör nu ej en femtedel deraf. En annan fri stat, som uppträdde på skådeplatsen flera år sednare än Ohio, Illinois nemligen, som 1830 ej hade mer än 155,000 invånare och som 1850 räknade 850,000, har nu 1,689,000. För att ytterligare ådagalägga skilnaden i den progressiva impulsen emellan slafstaterna och de stater der föruno ej. erkänner slafveriet, behöfver man blott jemföra tvenne intill hvarandra gränsande, Ohio och Kentucky, endast skilda genom floden Ohio. Båda dessa stater äro vidsträckta och fruktbara; men rikedomen af Kentuckys jordmån öfverträffar vida grannstatens; den har blifvit till ett ordspråk inom Amerika. I areal äro de lika; hvar och en af dem utgör en temtedel af Frankrikes område; men den ena staten, Kentucky; hade den olyckan att bekomma slafveriet i arf från Virginien, hvarifrån den koloniserades; Ohio har deremot ända från början varit en fri stat. Kentucky befolkades och konstituerade sig långt tidigare än Ohio. Den hade 221,000 invånare år 1800, då Ohio ej egde mer än 45,000. Nåväl! 1860 års folkräkning utvisade 2,378,000 invånare i Ohio; i Kentucky deremot: endast 1,160,000. Det behöfver knappt tilläggas, att i afseende på såväl den mater:ella förmögenheten i medeltal som den andliga kulturen slafstaternas underlägsenhet är ännu mer i ögonen fallande än i hvad som afser folkmängden. em