Article Image
att lukta på de varma äpplena. Till belöning får kisse sedan nästan hälften af det kalfnade äpplet, som han i sin tur får njuta af. Nästa vår — vintern är alltid dyrast — skall. han på sin. födelsedag få en hund, och då vet jag att han skall fullt glömma att Grafverna icke är Berffendalen! Och innan nästa år, kära Konkordia, har du väl gifvit honom en ännu mycket bättre oåfva. Då blir han icke blott lycksalig, atan helt och Hållet salig. Tyst, tyst, lagom skola kaplanerna ha, och något. sentimentalt får det icke bli. Nånå, gubevars, få vi en liten lurfvig pojkbyting, som kan traska omkring bland hällarna och bryna nosen mot skälskalen i vattenbrynet, så är han välkommen, och jag vill just icke disputera att min enfaldige Sune då kunde inbilla sig att någon bit af paradiset blifvit förlagd här på det fattiga Grafverna. Då Juanna kom hem, hade fru Stefana anländt från sin resa till Göteborg, men hon syntes så blek, så utmattad och förstörd. att Juanna häftigt sprang fram emot soffan, der herr Tönne och hans-gäst sutto, fattade hvarderas hand och utbrast med skärande röst: tHvad är det — bref, underrättelser? Inga bref, inga underrättelsör, älskade dotter... rederiet har ej haft några. ejvarför då denna förskräckelse? : Har icke Lauritz förut dröjt lika länge, och ehuru vi här halt svåra stormar på. detta så svåra färvatten; ha vi likvist icke: just hört några örfärliet stora olyckor. Kan mur icke älven. 1 Medelhatfvet vc k med:orö: det wore högst orätt. DBerföre springer jag nu för att se efter min lilla gosse... Då jag ser på honom, är jag nog lycklig alt aldrig tänka mig möjligheten af något så förskräckligt attdetieke får tänkas. bj

18 maj 1861, sida 2

Thumbnail