Aftonbladet – 17 maj 1861, sida 3

1 SCHNeErKeSS-Cnelerna 1 haukaslen na vandt: sig till Frankrike och England med begäran att dessa båda makter sköla ahtäga j sig deras af Ryssland med undergång hotade nationalitet. 2 Academie frangaise har fördelat det till 10.600 franes uppgående Gobertska priset i lika — delär. mellan Dargoud (författare till Den religiösa frihetens historia) och och Gerusez (författare till Franska litteraturens historia). ENGLAND. Lord Granville har i öfverhuset och statssekreteraren för inrikes ärenden sir G. C. Lewis i underhuset förklarat, att regeringen har för afsigt att utfärda en. proklamation, hvarigenom britiska undersåter anmanas att undvika all delaktighet i kriget i Nordamevika. Efter proklamationens utfärdande kan ingen på ett kaparefartyg tillfångatagen britisk matros göra anspråk på sin regerings officiella skydd. ; En interpellation i underhuset af Peacocke rörande Österrikes förhållande till Italien m. m. besvarades af lord JohnRussell på följande sätt: SS Hvad beträffade Österrikes nya författning, så möttes väl. försöket att införa konstitutionella reformer i Österrike af stora svårigheter, hvilka ha sitt nn dels i det allmänna tillståndet på det europeiska fastlandet, dels i nationalitetskampen inom monarkien. Hvad Österrikes omgestaltning skall göra för verkan låter ej förutsäga sig. I alla händelser måste man glädja sig öfver att representationsgrundsatserna funnit erkännande af regeringen och att folkombuden blifvit sammankallade, för att rådslå om skatter och statsutgifter. Tal. hoppades, att ingen vore så intagen af fördomar mot Österrike, att han ej önskade att kejsaren och hans folk skulle han i hand fortgå på de representativa institutionernas väg. Men likasom ryssarne äro obenägna att göra polackarne ytterligare eftergifter, likaså en liberala pressen i Wien obenägen för ytterligare eftergifter åt Ungern. Införandet af 1848 års statsförfattning med särskilda ungerska utrikesoch finansministrar vore, såsom lorden äfven gerna medgåfve, detsamnia som monarkiens sönderstyckande. Hvad man måste önska, är att den gamla ungerska statsförfattningens grundsatser iakttagas samt att det må lyckas konungen af Ungern att bringa det ungerska folkets önskningar om nationalförfattningens bestånd i samklang med rikets enhet: etta är en högst svår uppgift, med hvars lösning äfven den visaste, med landets förhållande förtrogna inhemska statsman skall ha fullt upp att göra, och det vore: förmätet af en utländning att vilja meddela råd. England kunde blott önska det bästa. Hvad Venetien beträffade, så lutade lorden ganska starkt till Peacockes åsigt, att afståendet af denna provins vore önskvärdt för Österrike. Förut har österrikiska staten. känt de nederländska provinserna såsom en stor börda och derföre afträdt dem. En dylik börda är Venetien. Om han också måste medgifva, att de mot Österrike framkastade beskyllningarne ofta äro öfverdrifna, så är det omöjligt att förneka den i Venetien rådande oviljan mot Österrike, och så länge Venetien, tillhör Öst errike, kan man ej vänta sig att Österrike och Italien skola stå på den vänskapliga fot till hvarandra, som är så nödvändig för upprätthållandet af jemnvigten i Europa. Man mäste afbida hvad det österrikiska underhuset skall säga om de skatter, som det österrikiska folket måste utbetala för Österrikes italienska. besittningar. Detta är dock frågor, som det österrikiska folket sjelf eger att afgöra med sin regering. Det ultraprotestantiska veckobladet The Record berättar, att tories vid sista omröstningen öfver budgeten: släpat en af sina medlemmar, som befann sig på ett dårhus, derifrån till underhuset, låtit honom deltaga i omröstningen, samt goa fört honom tillbaka till dårbuset. Saken lär ha gjorts till föremål för undersökning inför däårhusdirektionen. Flera andra tidningar meddela äfven denna händelse, bland andra Morning Star, som uppgifver att icke tories. utan den sinnessvage sjelf, hvilken ej lärer vara svårare sinnessjuk, än att han: kan läsa tidningarne och vet, att han är underhusmedlem samt derföre envisats att få deltaga i omröstningen, mutat en af sjukvaktarne och på detta sätt lyckats infinna sig i parlamentet. SPANIEN. Det ministeriella bladet tCorrespondencia förklarar, att Spanien, vid antagandet al San Domingos anslutande, alldeles icke på förhand förpligtat sig till något. Likväl skulle slafveriet ej åter på nytt införas uti kolonien, hvars lagstiftning rörande plantagearbetet skall blifva densamma som gäller för de öfriga Antillerna, som lyda under spanska väldet. Från Madrid berättas, att regeringen kommer att afsluta ett inhemskt lån för att söka afbjelpa handelskrisen uti Havanah. Spanska kabinettet sänder fortfarande penningar till. Cuba. Den 10 -afsändes 10 millioner realer från Cadiz till Havanah. Som kejsaren af Marocko beslutat att kabylerna skola betala sinandel af krigsskadeersättningen till Spanien, så har han sändt sin broder; Soliman, med en här för att dertill tvinga de motspänstiga stammarne. SCHW EIZ. Från Bern telegraferas den 11 dennes, att staden Glarus, natten mellan den 10 öch 11 dennesytill tre fjerdedelar nedbrunnit under en stark sydlig storm. Bland omkring 1501: i ruiner förvandlade hus var regeringsbyggnaden, kyrkan, flera fabriker samt alla värdshusen. 7, OSTERRIKE. Det är nu genom läkarebesigtning konstateradt att grefve Teleki sjelf afhändt se lifvet. Men så stark var misstankan i Pesth att den älskade frihetskämpen hade blifvit mördad, att representationen lät genom en deputation anhålla hos den -aflidnes: familj om något uppskof med begrafningen; hvarpå liket i sin svepning utställdes till allmänhetens beskådande å stora salen uti museet i Pesth. I staden rådde den djupaste förstämning. Hela dagen efter dödsfallet etodo täta hopar af menniskor på torget utanför grefliga Telekiska huset. Från många hus uthängdes svarta fanor; på kasinos och i kaffehusen breddes dukar öfver biljarderna och spelborden; på ungerska teatern gafs ingen representation; alla tidningar, såväl 1 I i f i L Å f 7 I E iF je ; u i 5 AR —— MA RR fö mr UU 3 Et ÅN TR kg rr PR AT PAS RR MU OS fo a LU MO cs AR m