Aftonbladet – 17 maj 1861, sida 2

Ån RON Sr EN bn NN be EE hemta upplysningar, som endast genom ett närmare aktgifvande på förhanden varande förhållanden stå att vinna, funnit godt att, såsom en förberedande åtgärd, uppdraga åt häradshöfdingen P. U: Stenberg att under högst fyra månader af innevarande års sommar, på bekostnad af allmänna medel, företaga en resa till Tyskland, med rättighet att, der omständigheterna så föranleda, jemväl besöka Frankrike och Belgien, r att i stater, der institutioher af sådan eller kartad beskaffenhet med de af rikets ständer öreslagna grundoch hypoteksböcker finnas inirda, derom inhemta närmare och, så vidt ske kan, fullständig kännedom; samt att sedermera till K. M:t inkomma med berättelse i ämnet, åtföljd af de formulärer för böcker af ifrågavarande beskaffenhet, som kunnat anskaffas; hvarjeinte K. M:t bestämt den Stenberg härför tillkommande ersättning i ett för allt till 450 rdr rmt i månaden, beräknadt från den dag resan anträdes, att utgå af besparingarne under riksstatens andra hufvudtitel. — Såsom egare af Hjulebergs egendom, hvarmed jus patronatusi Abilds pastorat af Göteborgs stift är förenadt, hade filos. doktorn H. C. W. Puggard hos K. M:t anhållit att, utan hinder deraf att han är dansk undersåte, få nämnda patronatsrätt utöfva; men K. M:t har förklarat denna fråga innefatta ett ämne, som icke utgör föremål för K. M:ts omedelbara pröfning. — Sedan K. M:t, uppå konsistorii ecklesiastici i Lund anmälan, att Fosie och Lockarps regala pastorat af andra klassen genom konOe Daria Chr. Sylvans död blifvit ledigt, och enär berörda pastorat vore ett bland dem som blifvit föreslagna till utbyte mot Kärrstorps och Glostorps såsom prebende åt en teol. adjunkt vid Lunds universitet nu anslagna pastorat, anbefallt domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, sig i ämnet utlåta; så hade domkapitlet öfverlemmat en af Fosie pastoratsboer gjord ansökning, att.det ifrågasatta utbytet ej måtte komma till stånd, samt för egen del detsamma, uppå anförda skäl, afstyrkt; hvaremot Kärrstorps pastoratsboer uti en till K. M:t ingifven skrift samma utbyte förordat. Efter inhemtande af konsistorii akademici och kanslersembetets yttrande i ämnet, deri det ifrågaställda utbytet afstyrkes, enär vid skedd värdering inkomsterna af Kärrstorps och Glostorps pastorat blifvit uppskattade till 4300 rdr, men af Fosie och Lockarps till 4200 rdr, allt rmt, och en minskning i prebende-innehafvarens inkomster följaktligen skulle uppkomma, har K. M:t den 19 nästlidne MP förklarat sig icke finna skäl att om utbyte af ifrågavarande pastorat föreskrift Mee (D. B.) — — K. M:t har befallt, att en subalternofficer utur hvardera af lifgardet till häst, Svea. artilleri-regemente, husar-regementet konung Carl XV, andra liferenadier-regementet, Södermanlands och Elfsborgs regementen samt Jemtlands fältjägarekår och Wermlands fältjägare-regemente skall. beordras till genomgående af nästinstundande lärokurs vid gymnastiska central-instilutet och för sådant ändamål anmäla sig derstädes den 30 nästinstundande September. — K. M. har iden 3 dennes utnämnt ceremonimästaren kammarherren frih. A. W. Stjernstedt till riddare af Olats-orden. — Riddarhusdirektioneris ordförande och ledamöter uppvaktade i går konungen, för att till H. Mt öfverlemna ett.exemplar i guld af den medalj, som ridderskapet och adeln vid sistl. riksdag beslöt låta prägle öfver sin dåvarande landtmarskalk, h. exc. grefve G. A. Sparre... Denna medalj her i dag genom riddarhusdirektionen blifvit grefve Sparre tillstäld. ——AL — Från Turin skrifver en korrespondent till LIndependance, att markis Torrearsa. som blifvit utsedd att som utomordentligt sändebud afgå till Köpenhamn och. Stockholm, begärt åtta dagars permission från deputeradekammaren, hvaraf han är ledamot. för att före. sin afresa göra ett besök på Sicilien. Straxt efter återkomsten derifrån skulle han anträda resan hit till norden. Svensk-norska ministern i Turin, grefve Piper. hade, skrifver korrespondenten, lyckönskat grefve Cavour till det förträffliga val han gjort i och för denna utomordentliga be: skickning. , Från Genua skrifves, att de grofva kanoner och mörsare, som blifvit gjutna i Svergc för italienska regeringens-räkning, nu börjt dit anlända. Man väntade under loppet aj året ytterligare flera hundra sådana pjeser af svensk tillverkning. i; — Efter en längre sjukdom afled norske riksarkivarien C. C. A. Lange natten till den 12 dennes i Kristiania. Genom sina historiska och arkeologiska arbeten har han intagit en framstående plats inom den skandinaviska litteraturen. Den har genom han: tidiga bortgång (vid 51 års ålder) lidit en stor förlust, ty af hans lärdom, trägna forskHingar och outtröttliga arbetsförmåga hade man ännu kunnat hoppas många värderikt frukter. Hans enkla, älskvärda personlighet, främmande fär. allt slags pedanteri, hade äfven inom Sverge förvärfvat honom icke få vänner, hvilka med smärta förnimma det oväntade budskapet om hans frånfälle. Lange var född 1810 och blef 1845 utnämnd till riksarkivarie efter Henrik Wergeland. Han har företagit flera resor, för att undersöka arkiverna i Norge, Nordtyskland, Danmark, Holland och Belgien. Först under den tid då han förestått norska riksarkivet ha dess samlingar blifvit fullt tillgängliga för historieforskarne. De :vigtigastc bland hans lärda historiska arbeten äro: D: norske Klostres: Historie i Middelalderent (andra upplagan 1856), Diplomatarium norvegicum, utgifvet af Lange och C. R. Unger (5 samlingar 1847—060) Norsk ForfatterlexiconX, af J. E. Kraft, forts. och utgifvet af Lange (efter 1857). Han har med tillägg utgifvit Jacob Aalls Erinringer och 1859 andra bandet af Norske Samlinger. Om den allmänna litterära bildningen, för hvars befrämjande han oaktadt sin lärdom och sin egenskap af arkivarie hade både stort nit och intresse, gjorde han sig bland annat väl förtjent genom att under flerä år utgifva Norsk Tidskrift för Vi