Aftonbladet – 17 maj 1861, sida 2

STOCKHOLM den 17 Maj. En nolis i sednast ankomna utländska blad ger vid handen, att franska inrikes ministern förordnat, att svenskar och norrmän hädanefter ej beköfoa pass i Frankrike, och att fransmän, som vilja -begifva sig till de skandinaviska länderna, kunna lemna Frankrike och dit återvända på ett vanligt inrikespass, enär någon diplomatisk visering af pass för resa till de skandinaviska länderna icke vidare erfordras. , Notisen, den vi ätergltva sådan vi finna den i de utländska bladen, upplyser icke huru svenskar och norrmän skola vid franska gränsen legitimera sig såsom sådana för att komma i åtnjutande af den undantagsförmån, som nu blifvit dem beviljad, och hvilken, så vidt vi känna, tillförene endast blifvit engelsmän medgifven. Det vore utan tvifvel af intresse att genom: vårt utrikeslepartement, som antagligen erhåller officiel underrättelse om ifrågavarande förfogande. vinna de närmare upplysningar härom, som synas vara af nödens för att veta i hvad mån behofvet af pass för att komma till Frankrike derigenom i sjelfva verket blifvit undanröjdt. Så mycket synes emellertid kunne tagas för afgjordt, att om än tilläfventyr: uppvisandet af ett svenskt eller norskt pas: behötves för att legitimera sig såsom svensk eller norrman, likväl hvarje slags visering a! franskt konsulat eller fransk beskickning fö: att komma till Frankrike, liksom all visering för att lemna nämnde land, hädanefte: blir öfverflödig. Så länge pass fordras för passerandet af de stater, genom hvilka färden till Frankrike härifrån vanligen tages. och den, resande således i hvad fall. son helst. måste vara försedd med, pass, så. är väl nämnde befrielse från sär kildt viseringsbestyr för färden till och från Frankrikt också den egentliga vinsten af det franskt förfogandet. Emellertid måste man med synnerlig tillfredsställelse helsa detsamma, då det. tydligen tillkommit såsom ett återgäldande a: den passfrihet, som från svensk och norsk sida blifvit fremmande nationer beviljad, och det alltså innefattar ett nytt bevis, att icke heller mindre staters. föredöme i afseendt på fr msteg och tidsenliga åtgärder sakna sitt inflytande äfven utom dem. Nu ifrågavarande fall är i detta hänseende så mycket mer talande, som Sverge och Norge här vunnit reciprocitet i afseende å passfrihet uti ett land, der passtvånget hittills blifvit med särdeles stränghet upprätthållet just vid passerandet ut och in öfver gränsen och således framför allt tungt drabbat fremlingar.