Aftonbladet – 16 maj 1861, sida 2

irm. Hon behöfde både sans, styrka: och sinnesnärvaro, ty hon ville ej gå hvarket skrymtande eller modstulen till -brudstolen wit der möta sin:förtroendefulle och rentänkande brudgum; som -aldrig misstänkt och ildrig: skulle misstänka rätta orsaken hvaärföre han efter så mycken försmåddkärlek indtligen blifvit uppmuntrad : till: det. vigtiga steget. NIT R Men om hela detta bröllop, der fru Jetta Gade och fru Stefana Lorens -tillsammans sjort underverk i både matväg och andra vägar, skola vi ej anmärka hågot annat än att kornett Engelbert;som officierade i egenskap af den ende marskalken ochutöin dess syntes -helt och hållet återgifven till sig sjelf, vexelvis betraktade den lugna, högtidligt vackra bruden och deni sin praktfulla blom: string hänförande Juanna, som, då hon återsåg sin kusin utan att han tycktes behöfva medlidande, erfor en viss blyghet öfver sim förra förtrolighet. Hon kände derjemte att hon vid hans genomträngande och beun rande blick icke var så stark Och-obesvärad som då Lauritz stod vid hennes sidå; och med brinnande längtan vände hön tankarne till sitt barn och sin egen lilla våmMIng. rad Också hemreste Juanna med -sin fader emligen tidigt på aftonen. Följande midlag väntades hela:brudskaran till Byborg, varifrån de skulle göra. brudp ret ällskap till. Grafvernas kapellboställe; och först. sedan allt detta välsignade stök med skålar och, tal för den nye-kapellpredikanen och hans fru väl voro öfver, kom Juunna i ro och var tacksammare än ord kunde uttrycka derför att kornetten ieke längre än fver natten dröjde på Byborg ..-:s-:-e:wss. (Forts)