Aftonbladet – 16 maj 1861, sida 2

verad till. Göteborg — att hon. kunde ha sin make hemma. Men hon ville! icke alls varakoförnuftig: det anstod henne ej hvar: ken i egenskap af sjömanshustru eller i sin egenskap. och värdighet af mor. Alltså hade hon beslutat att utan ord se, om så behöfdes, November både ingå, fortgå och till och med ändas. Ty huru beräkna alla de konträra vindar, som kunde uppehålla honom! : Emellertid skulle magister Sune. innan slutet af Oktober tillträda sin plats på Grafverna. Alltså finge Konkordia bestota sig att blifva brud utan att, såsom det. varit aftaldt, till brudpallen införas af kapten Lauritz, något som hon i sin själs fördoldaste gömma med häftighetåtrått. Ehurn denna qvinnas karakter var alltför praktisk att tillåta henne älska drömmar, hade det dock utgjort hennes stolthet att i tanken ofta upplefva den stunden, då han skulle få erkänna att hon var en qvinnä, hvars förmåga att herrska öfver sig sjelf och att bestraffa en utan hennes vilja född svaghet jorde heniie till ett mål värdig en sann ögaktning. Emellertid, då dag kom och dag gick och bröllopet var utsatt, så firades det äfven i fru Jetta Gudes löfvade stor-stuga den 28 Oktober; och för att hedra dotterns vän och den blifvande pastorskan, hade gamle herr Tönne beslutat att sjelf resa i Lauritz ställe och officiera som fader åt bruden. Och i detsamma Konkordia, iklädd sin svarta brudskrud, skulle stiga öfver tröskeln icke blott från hemmet till kullerstolen, utan öfver tröskeln från den fria qvinnans lif till hustruns, hvars känslor borde ligga bundna och tuktade, erfor hon djupt att det för henne var en lycka att hon fick stödja sig på den gudfruktige herr Tönnes åldriga