Aftonbladet – 13 maj 1861, sida 2

kå Konkordia och Engelbert. . Konkordia och Lauritz. : Välkommen, välkommen, kära barn! sade herr Tönne till den nigande Konkordia, som med magister Sune bakom sig helsade och-hoppades attsallt stod väl tilliparadiset. t Jo, lita på det! Vi blott väntade på fru pastorskan... Nå, min unge brört-— gubben vände sig om för att skaka hand-med magistern — det har ju gått som af sig sjelft med både profpredikan, förslag, utnämning och -förlofning,. och till den sista tål det gerna vid än eh gratulations: ty dugligare husmor går visst icke i skärgården än Konkordia blir. få i Ja, hon är utan like! svärade marister Sune med hopprika och förtjusta blickar: Också hade. hon varit värd något vida bättre än att bli pastorska på Grafverna. Jag tål icke att du säger sådant!4 inföll Konkordia och gaf en ganska intagande blick åt sin trolofvade. -En fattig flicka, som jag, med någon ambition; ser helst att hon får komma till mindre öfverflöd än verksamhet — den ger både. välmåga, trefnad och lust.... . .,. och lycka sedan!4 inföll kapten Lauritz, som helt vänskapligt gaf ena han: len åt Konkordia och den andra: åt Sune. Och mannen, som får en öm, glad och aryetsam hustru, skall aldrig; upphöra att väligra det godaj hon sprider omkring sig, iksom hon icke amen att hans mödor, ans sträfvan och kärlek kunna finna sin erättning blött i hennes bjerta.s CLauritz är icke prest, tillät sig Sune yttra med en liten skämtsamhet,:smen taar gör han bättre än hågon sådan jag rört. , 4Roa er då med hvarandra, mina herrar, nföll Juanna; som redan dragit Konkordias arm under sin, så få vi båda göra ett spring upp i min våning.