derpa att askan slagit ner och antandt en. gard under Marsvinsholms gods intill: Snorestad by trenne huslängor nedbrunno, men kreaturen r äd dades. — soresom Spetsbergsfararne. Med ledning at enskildt bref från Tromsö meddelar Göteborgs-Posten följande upplys. ningar rörande den Torellska expeditionen: Två fartyg hafva blifvit förhyrda: et större, en temligen tarflig skonare och er slup, föga mindre än skonaren, klumpig och tung som en holländareX.; Enligt der Uppe i0rda planen skola båda fartygen följas åt till nordvestra hörnet. af Spetsbergen vid Klevenkliff eller någon annan för isexpeditionens företagande tjenlig plats, så lång norrut man i första hand kan hinna utar hinder af isen. Meningen är nemligen at på det tillfrusna ishatvet komma så nära polen som möjligt. Stor ära är här att vinna och vetenskapen kan hafva oberäkneligt gagn af detta företag, om allt aflöper efter önskan. Tre isbåtar (engelska) medfölja, som, försedda med kälkar, kunna göra lika god tjenst till segling i öppet vatten som till slädfart på isen. Icke mindre ä 40 stycken hundar hafva med stort: besvär blifvit anskaffade till dragare, fem st. rena eskimåhundär, de enda qvarlefvande efter ett större antal, som af Torell hemfördes från hans Grönlandsresa, resten nu inköpta dels från Namdalen i Nordlanden, dels från Östra Finnmarken. Staden, heter det: brefvet, hvimlar af de lurfviga tingestarnaX. Båda fartygens besättningar skola deltaga i första slädturen för att fortskaffa proviant och andra förråder, hvaraf endast en mindre del kan medtagas i de två hundslädar. som skola deltaga i det egentliga djerfva tåget mot polen; så att det är högst nöd. vändigt att ha förråder ler på säkert ställe, att påräkna under hemfärden. Ni ena slädan återkommit till fartygen, skal slupen bege sig söder ut, undersöka Vest landets fjordar, gå rundtomkring dess sydspets in i Storfjorden och om möjligt fram. tränga österut genom Thymens fjord, mo Gillis Land (detta sökes fåfängt på kartorna och lärer ej sedan början på 1700-talet hafva återfunnits, då det upptäcktes af en hollän. dare som gifvit det sitt namn). Skonaren skulle på nordsidan invänta isfararne och derefter, så vidt sig göra lät, gå östra vä gen eller genom Henloopen Street, som skiljer Spetsbergens hufvudland från Ost-spetsbergen, likasom den förstnämnda ön genom Thymens fjord skiljes från Sydost-spetsbergen. — Dock allt saker, der isen 1 första rummet fär frågas till råds. Deltagarne i expeditionen komma att på följande sätt fördelas emellan båda fartygen: å skonaren, under ledning af adjunkten orell och löjtnant Lilliehöök (som förer sjöbefälet), prof. Nordenskiöld (mineralog), mag. Chydenius (fysiker), mag. Malmgren (botanikus) och den pröfvade nordpolsfararen P. Petersen, hutvudmannen för isexpeditionen med hundarna, hvari utom Torell äfven prof. Nordenskiöld skall deltaga. På slupen kommer det vetenskapliga befälet at! föras af adjunkten Blomstrand (kemist och mineralog), sjöbefälet af Kuylenstjerna; för öfrigt docenten Duner (astronom), med. kand. Goös (botanikus) och studeranden Smitt (zoolog). Hr von Yhlen, bekant genom en i sällskap med professor Liljeborg företagen zoologisk resa till nej derna omkring Hvita hafvet, kommer att åt följa slupen, så länge fartygen följas åt, för att sedan öfvergå till skonaren. Kandidaten Goös lär vara försedd med fotografiska aparater och bland de öfriga äro åtminslone br von Yhlen och adjunkten Blomstrand öfvade tecknare. Mag. Dunår, som från Lund medför åtskilliga värderika instrumenter, skall så väl på ostsom vestkusten företaga förberedande undersökningar för en möjligen blifvande gradmätning, som på dessa höga latituder skulle vara af utomordentligt värde. Om resan till Tromsö och vistandet derstädes yttrar sig vår brefskrifvare (torsdagen den 18 April): Resan hitupp ) gick lyckligt och väl, om jag afräknar en rätt allvarsam förkylning de sista dagarna, då vi åter kommit nom vinterns region. Gubben Anders mötte oss i Kristiansand. — Han hade med nöd och neppe kommit med i Fredriksveern, men yckades han, hade det nog också lyckats r mig, så att det i den delen åtminstone rade varit öfverflödigt att resa om Hamburg. Porell och Norrköpingsboerna (von Yhlen och Kuylenstjerna) inträffade efter en högst vesvärlig fjellresa onsdags förmiddag (den 0 April) i Trondhjem, hvarifrån vi afreste amma dags afton och ankommo hit (till fromsö) tisdags morgon (den 16). Vädret, om förut hela tiden varit ovanligt vackert, ef mot slutet i högsta grad ruskigt och trefligt. Fåfängt sökte vi att få en enda kymt af de präktiga taflor, hvari Bayard Paylor utmålar den Nordländska kustpassa;en — som påtagligen ej får göras om viner, sä vidt den skall motsvara sitt rykte, ) Vi återkalla i våra läsares minne att gamle fiskaren Anders Jakobsson söndagen den 31 Mars afgick härifrån med Excellensen Toll för att i Fredrikshavn sammanträffa med den vesterut gående norska ångbåten, som i Kristiansand skulle möta den från Hamburg kom-: Avan Ha SA Råttan. ant medförde. Hinmoctrand..