Aftonbladet – 4 maj 1861, sida 3

ning ur Tyskbagarbergens annaler, af Emiie Flygare-Carlen; PO dess historia, fortplantning och skötsel, med åtkilliga träsnitt; Bref från Pytagoras till fursten Hiero i Syrakusa; Riksdagshandlin3ar: 1) En Skonstitutionel bonde, 2) Ett ännu öppet tillfälle till försakelse; Hundens naturalhistoria; Midnatsstunden ved Gravene, poem af M. Chr. Hansen; Det stora kastanjeträdet, österländsk berättelse; Bref ull fröken Rudensköld från hertigen-regenen; Ögats uppfostran, af P. A. 5iljeström, med 3 träsnitt; Ett par litterärbistoriska pplysningar; Valplatsen vid Sticklestad, med litografi; Ytterst i hafvet, efter H. C. Andersen; Giftermålen i våra dagar; Blomsterflickans bön, poem. t Som man af denna innehållsförleckning inner, forifar denna samling att vara omzexlande och rikhaltig. — Des Fänrichs Jahrmarkts-Erinnerungen. Såsom prof å en tiillämnad öfverflyttning till yskan af Fänrik Ståls Sägnert har sm rarende språkläraren hr W. Kahleis utgifvit if trycket en öfversättning af Fänrikens narknadsminne, Den följer med anmärkvingsvärd trohet sitt original och återger äfzen ganska väl dettas egendomliga ton. — Af J. L. Heibergs prosaiske Skrifter har örsta bandet i dessa dagar utkommit innerållande filosofiska arbeten, nemligen: 1. Om len menskliga friheten; 2. Spekulativ logik: 3. Om filosofiens betydelse; 4. Inledningsföredrag till. den: logiska kursen. — Sydamerikanska skalder. De spanska ko onierrfå i Sydamerika ha ej frambragt några skalder. De få bland deras medborgare, som trde Jyrang strängar, ha endast klinkat matta efterhärmningar af den europriska hofoch herdepoesien. Men med längtan efter frihet vaknade ifven det skapande skaldesnillet. Isynnerhet ha de tora slätterna vid La Plata visat sig fruktbara å sångare. I en nyligen i Tyskland utkommer. skrift at Wilhelm Walther, med titeln 4Cisatlantisch? appräknas en rad af argentinska skalder, hvilka hittills varit nästan okända i Europa. De ut märktaste af dem äro Estevan Echeverria och Jose Marmol, och af dessas poesier meddelar Walther stt urval i öfversättning. — Considerations of representalive government, by John Stuart Mill. Teoretiska afhandlingar om statsförfattningsfrågor ha blifvit temligen vanliga i England. Verldens mest praktiska folk tyckes allt mer och mer inse nödvändigheten af vetenskapliga ker för sina offentliga förhållanden. Sjelfva doktrinärernas slägte, hvilket egentligen är en tysk planta, har slagit rot i England. Vid de sednaste reformdebatterna åbea ofta en flygskrift, hvilken uppställer så många graderingar af valrätt och valklasser; att den kunnat flyta ur en tysk katederstatsmans penna. Författaren, John Stuart Mill, har derefter utgifvit ett större arbete med ofvanstående sitel. Hans ledande tanke är att uppställa ett valsystem, hvarigenom valmännens majoritet skall beröfvas makten attskada minoritetens intressen. För att ernå detta mål, föreslår han antagandet af ett högst inveckladt system för folkrepresentationen, hvilket för ER i förbigående anmärkt, icke skulle gagna till någonting, emedan de närbeslägtade intressena utan tvifvel snart vore i stånd att bilda en majoritet. Såsom nationalekonom har herr Mill vunnit ett visst anseende genom ett stort arbete i detta fack. — Libanon af David Urquhart. Den ända till nyare tider af främmande ok oberoende befolkningen på Libanon skildras i detta verk atförligt och grundligt, om också med mycken inblandning af subjektiva, ofta kanske fördomsfulla åsigter. Den snillrike författaren, den bekante parlamentsmedlemmen David Urquhart, genomreste åren 1849 och 1850 dessa trakter .på det asiatiska kustlandet och har nu utgifvit sin då förda dagbok. I detta ögonblick. då hela Europas blickar äro fästade på detta at fasaväckande blodutgjutelser vanhelgade berg, skall detta arbete sanholikt vinna förtjent DE märksamhet. En genomförd historisk afhandling om landets fordna öden läses med nöje. Snillrika och skarpsinniga anmärkningar finner man i denna bok, likasom i allt hvåd Urquhart skrifvit; deremot har man svårt att sätta full illit till hans etymologiska och historiska uppgifter och gissningar. Detta misstroende tyckes rättfärdigas bland annat af hans uppgift om slaget vid Hastings, hvars årtal så väl i texten som i densamma förbättrande not är oriktigt, nemligen på förra stället år 1088, på det sednare 1068 efter Kristi födelse. En annan äfven i detta arbete framträdande egenhet hos Urquhart är, såsom man känner, hans bittra hat mot lord Palmerston och den parlamentariska regeringen i England. De giftigaste hänsyftningar göras i boken på den engelska premierministern: detta är man redan van vid; men det måste förefalla n utländning besynnerligt, att en engelsman vid varje tillfälle håller föreläsningar, till och med för råa bergsfolk, om sitt fäderneslands förfall. En. not i andra delen, sidan 218, ställer denna herr Urquharts åsigt mer än allt annat i behörig dager; der påstår han nemligen, att den enda tjenst; som parlamentet någonsin, sedan det började blanda sig i politik, gjort England, är domarenas onfsättlighet, hvilken genomdrefs under Wilhelm HI:s regering. — Kompositören af den engelska nationak wmnen. Ofta hör man påstås, att musiken till len engelska nationalhymnen är af Händel; andra tillskrifva den fransmannen Lully, som skulle ha komponerat melodien för en hymn till . Ludvig XIV, hvattill fru de Brinon skrifvit texten. Sanningen är dock, såsom nyare forskaingar gifva, vid handen, att kompositören af God save the hing är en engelsman vid namn Jolkm Bull — detta är icke nå t skämt. John Bull var en mycket bekant kompositör i Engiand. Född år 1563 i grefskapet Somerset, hade van genom tidiga anlag gjort sig bemärkt och blef såsom doktor i musik upptagen vid universitetet i Oxford. Af drottning Elisabeth utnämnJes han till hoforgelnist och professor vid. Gres ham eollege. Jakob I, Elisabeths efterträdare, gjorde honom till sin privatorgelnist. Under Jenna tidrymd, infaller komponerandet af God ave the king. John Bull komponerade denna sång för att fira Jakob I:s underbara räddning ifrån den bekanta krutsammansvärjningen. Förvånande är det att John Bull sedermera lemnade England för att söka sin lycka i andra länder. Man har ända tills för kort tid ecedan icke vetat hvad det sedan blef af honom. Följetonisten i Indåp. belge har dock nu fyllt denna lucka, i det han genom kyrkoböckerna i Antwerpens katedral bevisat, att John Bull 1617 kom till Antwerpen och blef orgelnist vid katedralen derstädes. Der skall han också, enligt samma kyrkoböcker, ha aflidit år-1628.